Jag har festat nog för både ett och två år.
Godnatt och på återseende!
fredag 21 september 2012
Inget mer party för mig tack
Jag kan säga så här. Att vara på disco i fyra timmar med nära hundra ungar i åldern förskoleklass till årskurs 6 är ingen semester. Är det nåt de kan så är det att partaja och äta godis allt medan de skriker för att överrösta musiken de har på högsta volym. Gärna allt detta i kombination med att utföra diverse akrobatiska konster i högsta hastighet. Jag kan ärligt säga att jag både ser ut och känner mig som strutsen på bilden - Dimsyn, stirrig, mascaran utsmetad och fläckvis bortfall av läppstiftet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
14 kommentarer:
Ha ha .... förstår hur du känner det , även om det var ett tag sen jag var discovakt .
Det värsta kommer jag ihåg var när de såldes popcorn och man skulle städa efteråt .
God natt
Kram ♥
Jag förstår dig! jag är så glad att den tiden är förbi. Kakbak och disco var och varannan vecka, jag avskydde det.
Hoppas Du kan vila i helgen!
kram och godnatt!
Lisa
Precis... efter ett sånt party får man allt vara lite festt-trött ;-)
Söt är du i alla fall på bilden ;)
Godnatt ♥♥♥
Liknande har jag varit med om....men samtidigt som hela denna klass var smittad av kikhosta så vissa sprang stundtals till toa för att kräkas av hostattackerna....sen på't igen bara......vilket minne :-s ...ojojoj.
Vila ut nu i helgen om du kan, vännen :)
Ha de gott
Ann-Louisekram
God morgon!
Jag har anordnat en skoldisco en gång. Vi hade jättetrevligt! Alla sköte sig så bra och stämningen barn som föräldrar (som ordnade)var toppen!
Ha en skön söndag! :)
Åh... jag minns dotterns discokvällar under den tiden vi föräldrar var tvungna att vara med. Totalt slut som artist efteråt var man och idag kan jag säga... aldrig mer!!!
Fniss fniss!!!
Kan tänka mig hur du känner dig :-)
haha
sådan aktiviteter ska man undvika i möjligaste mån ;)
gulle dig, förstår precis hur du kände dig efter den kvällen. Hoppas du har fått sovit gott och känner dig något så när återställd i dag. kram kram
ja, tänk så fort man glömmer hur man själv var, hehehe!
Haha jag har jobbat som musiklärare i hela mitt vuxna liv och förstår strutslookskänslan fullt ut. Lik förbaskat är det de där energibomberna som håller oss vid liv... men man måste få vila ut ibland.Nu jobbar jag med funktionshindrade... jag hade ingen aning om att de hade så mycket energi heller måste jag erkänna.
Ha en skön helg så du orkar dra upp huvudet ur sanden när måndagen kommer.
HAHAHAHAHA; underbart skrivet! Och ändå, var det inte det vi gjorde själv en gång för längesen? God lördagskväll!
Ha ha ha...ja, det lät som en riktig prövning! :)
Skicka en kommentar