Fredagstulpanerna och fredagsfikat

Fredag. Och jag köpte tulpaner i blandade färger. 

Fredagsfika. En semla till sambon och syltkakor till mig och andra kakor till barnen. Nog känns det ganska kul ändå att bara öppna frysen och ta fram något som man bakat tidigare. Valde ut de fulaste. Dom smakade ljuvligt ändå.  

Semlan tror jag kom hela vägen från Stockholm. Inte från vårt lokala bageri. Två kostade mindre än en från vårt bageri. Inte helt lätt att klara sig som egen företagare och kunna konkurrera. Nästa gång köper jag en dyr "hemmagjord" semla ändå.   

Jag arbetar i helgen och kommer knappt att hinna se tulpanerna. Övriga i familjen kan njuta istället. 

Ibland känns det som att det enda jag vill är att strosa runt med kameran hela dagen och tänk om jag kunde köpa ett annat objektiv till sommaren så att jag kan fota varenda liten myra i stacken och pistillerna i varje blomma. Nära. Riktigt nära. 

Men nu far jag på jobbet. 

Vi "ses" troligast på måndag.

Trevlig helg till er! 

Och i hönshuset är formen fin

Idag har jag rensat och röjt. Sorterat det som ska kastas. Det blev massor som jag ska lämna på soptippen imorgon. Jag har varit ledig idag och det känns så bra att jag äntligen tagit itu med det jag skulle gjort för länge sedan. Tycker inte om att ha saker hängande över mig. Sängen är renbäddad och det kommer att bli en god natt. 

Har varit i en bättre formsvacka idag. Inte så mycket svacka utan mera form. Några som alltid verkar vara i toppform och glada är hönorna. Visar en liten filmsnutt för er. Håll till godo. 

Formsvacka

När jag kom hem från jobbet idag åt jag flera wasa rågi med skinka och päron. Helt klart underskattat. Egentligen vill jag helst ha mat till lunch men idag fanns ingen lust till att ordna något. Funderar på vitaminer, motion och kost. Motion är det väl sämst med. Helst vill jag bara att det ska bli kväll så att jag får lägga mig. Inspirationen känns som bortblåst. En formsvacka. Helst vill jag krypa in i ett eget litet ide. Inte ens bloggen känns kul. 

 

Tur jag vet att det kommer bättre tider. 

Januari blev väl rätt ok ändå

Tänk så finurligt att en genomblöt kall humla ens orkar hålla sig fast och att den ganska snabbt torkar bara regnet slutar falla. Troligen är den nog både varm och torr där längst in under. Annars skulle den väl inte överleva. 

Och här mitt i vintern sitter jag och tänker på blommor, grönsaker och pallkragar. Och jordgubbar. Hönor som glatt hoppar ut ur gluggen på morgonen. Januari är snart slut. Inte helt lätt har jag det med januari tydligen. Men så kommer jag ihåg februari, mars och april. Sol, skidåkning och takdropp. Nåja. När jag tänker efter har väl januari också varit rätt bra ändå. 

En skonsam vecka vill jag ha

Idag känns det ruggigt. Det snöar lite, blåser kallt och det är grått. Inte som den där dagen utanför hönshuset när solen sken och jag stannade till och såg att det var väldigt vackert med stolpen och linorna med snö på. Solen sken och himlen var lite rosa. Nu börjar en ny arbetsvecka igen. Då tar vi tag i den då och försöker göra det bästa vi kan av den. En skonsam vecka vill jag ha. Inte så mycket väsen men glad ska den vara. 

Ha en bra måndag! 

Vägarna och söndagsbakelsen

Alla dessa vägar. Skyltar. Höger och vänster. Stopp och förbjudet att stanna. Lämna företräde och enkelriktat. Rondeller som man kan köra runt runt i. Motorvägar, grusvägar och landsvägar. By och stad. Här står jag på grusvägen som går till vårt hus och den stora vägen ni ser på fotot går ut i världen.  

En liten söndagsbakelse. Tänk att något så enkelt kan bli så gott. 

Barnen vill inte ha grädde och hallon på sina. Nu är det söndag igen. Som vanligt gick helgen för snabbt. Det har varit en lugn och skön helg. 

Ha en bra ny vecka och tack för att du kikade in här! 

Baka baka liten kaka

Idag bakade jag syltkakor. Det är inte svårt men det är verkligen inte en av mina starka sidor detta med att baka småkakor. Det är tråkigt att rulla små bollar och det tar för lång tid tycker jag. Antagligen bakar jag för sällan så jag får inte till rätt sving i det hela. De blir inte jämna och fina. På bilden har jag lagt dit de minst illa. 

Ganska länge inbillade jag mig att jag tyckte om att baka kakor. Ni vet till jul och så. Till sist kunde jag med lättat hjärta erkänna att - Nä, jag vill inte baka en endaste kaka bara för att det är jul och "alla" andra bakar. Julen som var bakade jag inte en kaka. Men idag fick jag begär efter en syltkaka. Och lite kul var det ju faktiskt. 

Däremot långpannekakor, pajer, kladdkakor och kladdiga muffins är roligt! Det går snabbt ( iaf för mig om man jämför med småkakor), inget pillrande och det blir mycket. 

Men jag tänker ändå försöka baka mer småkakor. Jag behöver öva mitt tålamod, min fingerfärdighet, att söla mindre, raka fina kanter eller fina runda små bollar. Får se hur det blir med den saken. 

Goda blev dom små syltkakorna. 

Såna dagar

Att få mötas över ett köksbord en vanlig dag och byta ord med varandra. Som bygga en bro tvärs över och där strömmar klokheter, roligheter och sanningar i en jämn ström. Vi byter och delar med oss av skratt, finurligheter och annat fint. Och allvar som så väl behövs för att balansera hela livet. Eller som linor fram och tillbaka över bordet där det färdas utan att det svajar till och trillar av. Låna ut örat en stund och få låna ett öra en stund. Turas om medan solen fortsätter skina.

Att bygga broar är stort. 

Och att låna ut öron till varandra. 

En konstig onsdag

Jag skulle mycket hade jag tänkt. Men jag tog mig inte för. Till sist satte jag mig i fåtöljen med fotpall och två hundar i knäet. Ja. Det blev för varmt och gott så jag blundade och missade hela programmet på tv:n. Det var på förmiddagen. Resten av dagen har jag sett ut ungefär så här. Och inget har jag tagit mig för. 

Börjar fundera på om det möjligtvis är latmasken som invaderat mig. Eller är det vanlig vintertrötthet tro. När jag vaknade i morse kändes det som att ögonlocken torkat fast och att allt snurrade. Min fina lediga onsdag som jag skulle använda så bra. Nåväl, vi har i alla fall varit iväg och bestämt vilken kyl och frys vi ska köpa. Allt är dyrt. Ögonen snurrade runt än mer i skallen av alla priser. 

Äsch då. Nu sätter jag mig i soffan och ska (försöka) läsa lite. Tänker reklamera nya soffan. Det är ju nåt fel på den för varje gång jag sätter mig i den och ska läsa så håller jag på att somna. Det går ju inte vara vaken i den. 

Sov gott inatt ni också! 

Vart ska vi åka idag då? 

Ha en bra dag alla! 

Att ha hund

Många gånger har jag tänkt att en vacker dag ska jag ha en stor hund. Prova på hur det är. Tidigare hade vi en Chihuahua som hette Alfons och när han blev akut sjuk och vi tvingades låta avliva honom sa jag att aldrig mer en hund. Det gick bara ett kort tag. Då hämtade jag hem två stycken Chihuahua-bröder ur samma kull. Jag tycker om den rasen av flera anledningar. De ryms bra i famnen och i knäet. De är pigga, alerta, busiga och klipska. Och ett hjärta av guld. Finns givetvis undantag liksom inom alla raser. Men det beror också många gånger på mänskliga faktorer. 

Säkert blir det en stor eller mellanstor hund någon gång i framtiden men att jag då skulle vara utan Chihuahua har jag svårt att tro. Det blir nog en stor och en liten då. Vi får se den dagen. Kanske jag helt plötsligt känner att det är bäst att vara utan. 

Många gånger är det jobbigt att gå ut på sista kvällsturen. Eller direkt på morgonen. Skynda sig hem på lunchrasten för att rasta dom. Päls överallt och luktar illa för ofta. Om någon av dem blir sjuk och måste till veterinären. Fodret och försäkringen är svindyr. Men jag köper ett bra foder och klart att jag ska ha försäkring. Nåt annat skulle jag inte välja. 

Men dom är ju så underbara. Jisses vad söta. 

Lite om transportsträcka och om en soffa

Jag tänker på det där med transportsträcka. Transportsträcka i tankarna. Som att snart är jag ledig. Snart jobbar jag en kort dag. Tre dagar till. Två dagar till. Ofta är det så att om jag arbetar långa dagar, normala åtta timmar, blir jag väldigt trött. Helgerna tio timmar. Dom dagarna är en transportsträcka för mig. Visst bör man inte bara räkna dagarna utan samtidigt ska man leva i dem och göra det bästa av dem. Det gör jag. Det är bara det att när jag arbetat en lång dag är jag inget att räkna med. De långa arbetspassen är transportsträckan till de kortare dagarna när jag är något att räkna med. Också för mig själv. Jag arbetar 75 % och det räcker för mig. Det finns många som arbetar heltid och ändå orkar massor efter arbetstidens slut. Inte jag. 

Jag tycker själv att jag är rätt bra på att fylla min tid utanför arbetet med sådant som jag tycker om. Och känner jag att det bästa är att vila då gör jag det. Men som alla andra har även jag saker man måste och borde. Inte alltid håller planeringen och ibland spräcker jag den medvetet. 

Nu ska jag kasta mig i mjukisbyxorna och sätta mig i soffan. Denna ljuvliga soffa. Den gamla soffan satt jag ytterst lite i jämfört med denna. Ett bra köp som förde med sig positiva förändringar. Borde kanske skriva ett inlägg om effekterna av att köpa en soffa man tycker om. Eller också inte. 

Trevlig kväll! 

Söndagen som började bra

Det började ju bra. Tillräckligt med god sömn, pigg och inspirerad till att plocka fram färghinken och rollern. Ignorerade kylan som biter sig fast och inte verkar släppa taget ännu. Skulle bara kolla till hönorna först. Det både drog kallt och föll ner lite snö i nacken. Men bara lite. Jag brydde mig inte nämnvärt. Fast tydligen var det tillräckligt för att huvudvärken skulle starta. Nacken stel och huvudet sprängande. Det blev ett ägg och en smörgås med kaviar. Inget målande. Typiskt. Och tråkigt. Mitt huvud tål inget. Men det var gott att sitta i soffan med resten av gänget. 

Det blir till att ta det lugnt resten av dagen. En ny arbetsvecka väntar. Måla hinner jag sen i veckan. 

Måndag. Här kommer jag. Utan stort jubel. 

Lördagslunken

Det sprakar av allt det vita där ute och kylan biter i kinderna utan att vara alltför plågsam. Det är lördag och vi lunkar på. Ingen hög hastighet. Hundarna har fått springa ute och hönorna har fått sitt. Veden är inburen och barnen har ätit godis. Vi har haft det gott i soffan. Det är skidåkning på tv:n och det blir tacos till middag. Lördag när den är som bäst. 

Sol på träden där på andra sidan ängen. Till vårt hus når den ännu inte. Vi har en fin utsikt från köksfönstret och jag funderade idag på att jag nog faktiskt ska byta jord på mina blommor det här året. Kanske borde jag ta hand om dem bättre. 

Hämtade in ett litet teakbord från garaget. Köpte det för länge sedan men det är väldigt förstört av tidigare ägare. Ofta har nog ett bord som är ca 65 år gammalt tjänat i flera hushåll och det är inte alla som bryr sig att fläckar blir oerhört lätt. Jag ska se vad jag kan göra för att bättra på det. 

Nu ska jag lägga mig på soffan en stund och njuta av värmen från kaminen. Efter middagen sitter vi nog i soffan igen. Tror det blir popcorn och ostbågar. Kanske en film om barnen vill. 

Trevlig lördagskväll!

Ån i vinterskrud

Vackra vinterdag tack för den ögonfröjd du bjöd när jag körde hem från arbetet. Och att när jag kom hem gick in och hämtade kameran, satte mig i bilen igen och körde tillbaka till bron jag nyss kört över. Ån som alltid är vacker oavsett årstid. Där andetagen kändes fria. 

Det blir inte många rader från mig idag. Vissa dagar är inte tänkta att bli de många-långa-radernas dag. 

Ha det gott! 

Kallt, vackert och en lila tulpanbukett

Ser ni vad jag har varit "modig". Lite ljusgrått på sidorna och lila rubrik. Ändrade texten på bloggrubriken. Den andra var för söt. För alla som inte minns alls hur det såg ut innan kan jag berätta att allt var vitt och svarta lite snirkliga bokstäver. En liten förändring var dags. Trivs bättre med detta. Just nu. 

Köpte en lila tulpanbukett igår. Ovanligt att jag köpte den själv. Jag har sån tur att jag får tulpanbuketterna av min sambo. Det brukar bli rätt många under säsongen. Lucky me!  

Vi har varit inne hela dagen. Bara ut korta turer med hundarna och för att kolla till hönorna. Det är väldigt vackert ute men kallt. Nu tänker jag läsa i en bok eller också blir det att bläddra i tidningar och drömma sig bort bland allt fint som finns. Och helt plötsligt är det dags för mig att fara på jobbet. 

♥

Lite hemmagrejande

Igår sorterade jag tidningar. Kan inte göra mig av med dem utan sparar alla inredningstidningar. Det blir rätt fullt till sist. Lilla granen är utkastad efter nästan två och en halv månad inomhus och knappt ett barr som fallit. Där står nu min jordglob från 1954. 

Det söta lilla fåret som jag köpte från  Ateljé eLLeN  står där också. Den har flyttat runt lite och provat olika platser här hemma. 

Jag städade även skrivbordet i sovrummet igår. Där låg flera böcker som sambon fick i julklapp. Vi tänkte att han ska ha något att läsa efter den kommande ryggoperationen. Fanns ingen plats någonstans så jag staplade dom på stolen bredvid sambons säng och ställde klockradion ovanpå. 

Idag har jag fått en fotvårdsbehandling. Jag har sådan tur att jag får presentkort ibland. Idag hade jag en tid inbokad där. Och jag som har stora problem med mina fötter blir helt överlycklig och svävar ut på moln därifrån. Det är rent magiskt! Vi kommer att sova gott inatt jag och mina mjuka fötter.  

Vi "ses" imorgon! 

                                                            

Imorgon blir det bra

Jag vill ha en stor rund matta. En jättestor rosa fluffig matta. I den skulle jag kasta mig ner och sjunka långt ner så endast nästippen sticker upp. Där skulle jag ligga tills vansinnet gått upp i rök och jag glömt idiotiska taxichaufförer, andras ungar som förstör, lärare och resurser i skolan som fattas. Fast en rosa matta räcker nog inte. När jag känner efter. Jag har varit rätt arg. Och när jag blir så där himla arg får jag ont i huvudet och får lust att kasta grejer runt omkring mig och det skulle jag gjort också om jag inte var så rädd om allt. Om jag snusat hade jag tryckt munnen full tills jag sett ut som en hamster med fulla kindpåsar och hade jag varit rökare hade jag stoppat in cigaretter i öronen också. Inte ens kaffe dricker jag tillräckligt av. Biter inte på naglarna. Petar inte i näsan. Kliar mig inte onaturligt mycket eller krafsar på andra ställen heller. Sliter inte mitt hår. Svär inte. 

Vad gör man då av sin frustration när man kokar över. 

Men nu helt plötsligt känns det bättre. Och allra värst arg har jag ju inte varit ändå. När jag är allra värst arg tappar jag känseln i armarna. Och det har jag uppenbarligen inte. 

Jag sätter mig i soffan. Verkar vara bästa lösningen. 

Lite te och en tidning. Nån hund i knäet. 

Imorgon väntar något bra.

Gråt inga tårar på marken som torkat. Där kan inget växa.

Om du inte kommer på hur.  

Idag minns jag traktorn på ängen

Fy vad kallt det är ute. Jag far på jobbet nu. Hade jag varit hemma hade det varit en riktig våffel-dag. Visar en bild av en varm dag i augusti för två år sedan. Fint att kunna sitta på altanen och se grannen köra med traktorn fram och tillbaka. Sånt minns man kalla dagar som denna. 

Trevlig lördag alla!

Gammalt, nytt, färdigt och ofärdigt

Har precis varit hos hönorna och startat värmelampa nr två. Det märks stor skillnad på värmen där inne då det varit en snöfattig vinter som denna. Vill inte att vattnet redan ska börja frysa hos dom. Just nu har vi 14 minus och det blåser verkligen kallt. Det har äntligen kommit lite mera snö så nu kan vi skotta upp mot väggarna både på människohus och hönshus. Snö isolerar verkligen bra. 

Visar några bilder från vårt vardagsrum som inte är färdigt ännu. Golvlister fattas och plåten på golvet runt kaminen ska målas. Plus att grejer flyttas fram och tillbaka. Som vanligt kanske. Soffa "Watford" från Mio, fåtölj Mio, Kuddöverdrag och matta från Ellos. Bordet är ett furubord jag köpte för 50 kr och målade vitt.

Kablar efter golvet överallt. Vad jag är trött på dom. Farmors gungstol med en kudde som min faster sytt av farmors tyg. Fuskskinn från Ikea, lampa från Ellos och ljusslinga från Åhléns. Sideboard i teak och lilla vitrinskåpet från min favorit secondhand. 

Lampfot i teak och skärmen från Ikea. Lilla granen hämtad bakom huset. 

På plåten vid kaminen syns ännu resterna av den bruna tejp som vi satte dit när barnen var små för att de inte skulle göra sig illa i tårna. Även om plåten bara stack upp lite så var det tillräckligt för att göra illa små tår. Inte blivit av att ta bort den ordentligt. Konstigt vad en del saker tar tid att ta itu med...

Lilla bokhyllan i teak som jag överlycklig släpade hem. Där ska det bytas ut och flyttas runt. Där står böcker från 50-talet som jag fått av Gullan och även Gullans pappas väska där jag faktiskt har Gullans skolböcker. Hon skulle kasta sina gamla skolböcker med de finaste snirkligaste bokstäverna. Det gick inte an sa jag. Svärmors gitarr som jag en vacker dag ska lära mig spela på. Stolen som jag på juldagen målade svart. Tavlan heter "Alla är hemma". Kablar kablar kablar. Fy. 

Koffert som varit i min ägo 20 år och den är nu en bra bit över 100 år gammal. Tyvärr förstörde jag den för 20 år sedan när jag målade det rostiga helt svart. På väggen ovanför ska det sitta en tavla. De två översta filtarna förstörs väldigt lätt av hundarna. Klorna fastnar och drar loss trådar. Det blir att oftast använda de gamla bruna som ligger underst. Inga lister och inga kablar där. Ja ja. 


Det var allt. En blandning av gammalt och nytt. Färdigt och ofärdigt. Snart börjar min arbetshelg. 

Trevlig helg till er! 

Gårdagens soppa

Igår åt vi en god fisksoppa till middag. Jag hade både torsk, lax och räkor i den. Och grönsakerna var potatis, morötter, purjolök, fänkål, lite tomat och vitlök. Plus saffran. Har aldrig använt saffran i soppa tidigare men det blev gott och väldigt gult. Fast nästa gång tror jag dock att jag hoppar över den. Ni får se bilderna trots att jag hört att man inte alls ska visa matbilder om man inte kan fota dem väldigt bra. Men jag är ingen mat/foto/blogg - proffs så ni får hålla till godo. 

Den heta mättande soppan serverade jag i mina barndomstallrikar som numera är hemma hos mig - "Sture" Rörstrand. 

Tack för titten! 

Hoppas ni äter något gott till middag. 

Här blir det spagetti och köttfärssås... 

Februari kommer med sol

Ute är grått och ängen skymtar i det tjocka den är inbäddad i. Snart är huset inbäddat lika. Snöflingorna faller och om det inte vore för den mörka skogen skulle de knappt synas. Det är verkligen vackert ute. Vi har årstider och fyra till och med. Vilken tur vi har. Februari kommer tillbaka med solen. Det är jag säker på.

Snögubben blev en huvudfoting och fick ingen kropp. Ser ni att den har ett leende där under näsan? Den är glad ändå. 

Jag ska åka till affären för att handla. Ska försöka att inte köpa en endaste tidning och så tror jag att det blir fisksoppa till middag.

Ha en bra dag alla! 

Titta på gamla kort och minnas

Har suttit länge vid datorn och kikat igenom kort sen flera år tillbaka. Kort av barnen gör en både glad och sentimental. Och hur har det sett ut hemma egentligen? Tyckte vi/jag om det där?! Alla gånger vi njutit av en brasa vid en sjö. Hundar, höns och tokerier. Kalas, presenter och julfirande. Sallader av olika slag, kladdkakor och annat gofika. Våra år och liv tillsammans. 

Inte en tanke har jag haft på att jag faktiskt tycker om att använda olika burkar som ljuslyktor. Det har jag glömt. För två år sedan hade jag burkar lite överallt. Inredning och färg här hemma har förändrat sig ganska mycket under speciellt det senaste två åren. Mest det sista året. Men jag har inte tidigare trivts lika bra hemma som jag gör nu. 

Men himlars vilken dag

Idag har jag haft en rolig dag. Både trevlig och rolig. Inspirerande också. Energigivande. Pratat i flera timmar. Ja ni hör ju, inte konstigt att jag är nöjd. 

En liten stjärna har jag under handledning knåpat ihop. Det var riktigt roligt! Men först drack vi kaffe och åt gott. Som vanligt. Det kan verka som att jag bara ägnar mina dagar åt att äta gott fika men jag gör även lite annat. Nej, jag ska inte ha stjärnan där så att det börjar brinna i den. 

Nu känner jag mig trött och förnöjsam. Ett fint ord det där - F ö r n ö j s a m. 

Att passa på när tillfälle bjuds

Det var den 22 september. Soligt och lite kallt. Friskt skulle man väl kunna säga. Höstdagar jag njuter av. De dagar som nästan känns som de bästa i hela livet. Jag vet att jag njöt de dagarna. Men ändå känns det som att jag inte gjorde det tillräckligt ofta. Kanske känns det så med en hel del av det man tycker om. Hösten som var jobbade jag mer. Det gör jag inte längre. Och kommer inte att göra heller. Jag kommer att ha gott om tillfällen att göra det jag tycker om. Det gäller bara att försöka ta tillfället när det kommer. 

Lite snö och om pappa var normal

Minns ni kycklingen jag skrev om för någon dag sedan? Den som jag inte trodde skulle klara sig. Det gjorde den inte heller. När jag kom till hönshuset för att kika så var hela ägget borta. Ingen kyckling eller ens några skalrester någonstans. Uppäten. Jag blev så arg! Vet vem den skyldige är och det är en av ungtupparna som inte är riktig i skallen. Nu är alla ägg bortkastade och de tre hönor som envisas med att ruva får väl inse att det är dags att ge upp. Och tre ungtuppar ska nackas. 

Här kommer sonen springande med Abbe hund.

Vi har otroligt lite snö. Vi brukar ha mycket vid denna tid men jag är inte orolig - det kommer att komma massor när vi inte alls vill. Ungefär när resten av Sverige börjar prata om vår. Då vräker det ner här. Förstås. 

Ugglan är alldeles blöt. Konstigt väder. 

Idag kommer min pappa och Gullan hit på middag. Lite snabbt påkommet och jag tar det som finns i kyl och frys. Det blir fläskytterfilé, svampsås, potatisgratäng och sallad. 

Nyss när vi satt vid köksbordet och åt pepparkakor sa sonen som är nio år;

- "Om pappa varit normal skulle det inte vara lika roligt."