Vårstöket

Det var väldigt vackert ute igår kväll. Jag och dottern gick ut med mobilerna, ut en bit på ängen. Tänk att snart ändå är den översållad av blommor och gräs. Att skogen blir lysande grön. Varje vår tänker jag att hur ska denna snö kunna försvinna innan midsommar, det är ju omöjligt. Men så en dag är vi där och vintern känns snabbt rätt avlägsen. Dagarna flyger fram. Som att tiden bara går snabbare och snabbare. Idag började jag rensa bort vinterkläderna. Känns bra att tvätta och lägga dom rena jackorna och täckbyxorna ner i lådor. Tvättstugan får sig en uppryckning, då och då får nån blomma ny jord, såpaskurade golv och sol genom fönstren. Det här vårstöket, det gillar jag. Mina täckbyxor hänger kvar däremot. Det är ännu kallt på morgonen och kvällen. Snön kyler och aldrig verkar det ta slut på snålblåsten.

En kalasdag igår

Oj vilken dag igår! Ett födelsedagsfirande i flera timmar och huvudpersonen i fråga stod där paff och gapande över att det var henne det gällde. Så roligt det är att överraska någon som inte har den minsta lilla aning om vad som väntar! Men kul hade vi och gott åt vi. Kom hem vid klockan åtta på kvällen och magen kändes sprängfärdig av det goda vi ätit till middag. Resten av mig kändes helt slutkörd, som att jag inte skulle orka ta mig till sängen ens. Jag blir oerhört trött av att hålla igång i flera timmar med att umgås, skratta och prata. Även fast det är trevligt. Plus att min huvudvärk small till ordentligt där vid kl 19:00. Har bara tagit det varligt idag. Måste vila hjärnan för imorgon är det måndag och arbete. 

Snön fortsätter vräka ner precis som den gjort hela dagen. Jag roar mig med att titta på sommarbilder. 

Hoppas ni får en bra ny vecka!

Det går väl inte ha ordning överallt, eller?

När jag gick på mellanstadiet sa en lärare till mig - "Som det ser ut i bänken ser det ut i huvudet". Jag hade det rätt stökigt i bänken till och från. Men att säga att jag hade det stökigt i huvudet kan jag nog inte hålla med om. Det var väl som det är mest för barn i den åldern. Fast det är klart, min mamma var väldigt allvarligt sjuk under den tiden så säkert var det upp och ner i tankarna och ordningen. 

Hur ser det ut i skåp och lådor då. Är det ordning eller kaos. Kylskåpet är rent och i ordning. Hmm.. coca cola och lite annat onyttigt. Men vi dricker inte dricka på veckorna. De flesta skåp och lådor är också i någon slags ordning förutom att det är saker som måste rensas och kastas bort. Det är för fullt och är det för fullt går det inte att hålla ordning. Ett helt stort skåp i köket är proppfullt och ser verkligen stökigt ut. Klädkamrarna måste ordnas. För fullt även där. Det finns många ställen att ta itu med. Organisera och förbättra. Återkommer till samma slutsats gång på gång - För många onödiga grejer och för lite utrymmen att förvara i. Måste åtgärdas. 

Se! Äntligen har pallkragarna tinat fram. De som är dubbla i alla fall. De andra tre har börjat anas. Övrigt som har hänt i dag är att två nya dörrar är på plats i hallen, det har snöat lite och ännu en höna har dött. Nu måste vintern ta slut! Vintern håller på att ta död på varenda höna verkar det som. 

Men nu är det fredag. Känns väldigt bra. 

En ingentingallsdag

Den här dagen är snart slut. Lika bra det. Den har varit oerhört långtråkig, långsam och väldigt ingenting. Kan ju heller inte göra nåt eftersom jag har sån huvudvärk och knaster i nacken men jag skulle se några bra program på datorn hade jag tänkt. Gick inte då internet tydligen bestämt sig för att fungera dåligt idag. Skulle gå en promenad med hundarna. Höll på att blåsa bort. Inte ens det gick bra. Om jag hade haft pengar skulle jag beställt nåt roligt. Till och med nya handdukar hade varit kul. Men nej, inget tröstshoppande heller. Kikar igenom gamla bilder och känner att jag längtar samtidigt som jag funderar lite på livet i all sin enkelhet. 

Snart middag. Det blir nog det roligaste idag. Vid middagsbordet då alla kommit hem får man höra både det ena och det andra som lättar upp den tråkigaste dag. 

Om våren startar det

Nu är våren här. Snön smälter och fåglarna hörs sent om kvällen. Snart börjar den ljuvligaste tiden då allt lever upp med nästan våldsam kraft. Tänk att varje vår så växer allt faktiskt upp igen efter en flera månader lång kall vinter gömd under tjock snö. Det är ett under, kan man nog säga. Som vanligt varje vår vaknar stora rensa och röj ivern. Då vill jag ut med all smuts, bort med allt skräp och ha ordning och reda. Fast när jag tänker efter vill jag nog ha det hela året om. Men det känns extra mycket om våren. Min garderob är full av gamla kläder som jag inte ens tittat på under många år. Mest kortärmade saker. Sånt jag aldrig kommer att använda för både passform och modell är helt fel. Denna vår åker det. Som vanligt varje vår funderar jag på varför jag är så dålig på att köpa kläder. Förnya är nog inte rätt ord heller. För att förnya borde man väl äga nåt innan som blivit gammalt och använt. Nåja. Jag borde köpa lite kläder helt enkelt. 

Förgätmigej. Fina lilla blomma. 

Ibland är måndagar bäst

Ibland kan jag verkligen säga att jag tycker om måndagar, att de är helt ok och nästintill perfekt. Min lediga måndag började med te och smörgåsar, Anthon Berg´s mandelägg och ett glas päroncider. Framför datorn för att se flera avsnitt av "Ack Värmland". Helt ensam hemma. Ibland när jag arbetat helg blir jag rastlös på min lediga dag. Även om jag kanske egentligen är väldigt trött. Tur då att en kompis var ledig och ville hänga med mig till granngården där jag skulle köpa några fler fröer. Idag blev det köpt solros, rädisa och majs. Hoppas hoppas på en fin sommar då allt växer och femmeters solrosorna får sträcka sig uppåt ordentligt. Idag var det renflytt också. Det enda jag hann fota var helikoptern. 

Nu blir det just inget mer. Bara lite kikande i blomböckerna. 

Sängen och sova

Jag jobbade till klockan fem idag. Skönt med en kväll hemma i lugn och ro. Då sover jag nog bättre inatt. Blir lite si och så med det när jag jobbat på kvällen och kommer hem vid halv tio. Kanske svårt att varva ner, jag vet inte riktigt. Jag är nog en riktig "hemmagris". Svårt att sova bra borta, alltid nåt fel på sängen, kudden, värmen eller lukten. Hemma känns bäst. Det vanliga invanda. På min säng bakom mig just nu sitter dottern och läser en bok. Nyss gäspade hon och log, sa att hon förstår mig nu. Ja jag säger ju det, det är nåt med sängen och sovrummet. Man hinner bara sätta sig där och börja läsa så håller man på att somna. 

Snart sitter jag där själv. Det gäller att försöka sova gott för imorgon blir det en ny lång arbetsdag..

Vi "ses"!

En hemsk början

Jag fick en extra ledig dag idag då det fanns möjlighet att ta ut flextimmar och morgonen startade härligt. Först gjorde den det, sen blev det bara hemskt. Jag gick en promenad med hundarna och njöt av den friska lite kyliga luften, lätta snöflingor och hur tyst det var. Så väldigt tyst och vackert.

Då mötte vi hundarna som tidigare skrämt en av mina små flertalet gånger och som gjort att han, lille Abbe, hamnar i  total panik när vi möts. När han var tolv veckor hände det första gången. Han blir fullkomligt vettskrämd och det är ett under att hans hjärta inte stannar och att han dör på fläcken. Nu mötte vi alltså tre stora jakthundar som skällde. På en smal väg. Då ägaren har sina hundar i långa linor och vi var nära varandra ansåg jag det bäst att skynda mig ta upp Abbe, vilket jag vet att man inte ska men det fanns ingen annan möjlighet. De andra hundarna slet och drog i linorna och eftersom de var så nära och ägaren inte höll på att kunna stoppa dom skyndade jag mig förbi medan min andra hund nästan släpade bakom mig. Abbe hade jag ylande och skrikande av skräck i famnen. Ju mer jag hyschade honom desto än värre blev det. Och det är här det blir ännu värre. Jag blev arg. Så arg på en hysteriskt rädd hund. Jag tappade det. Hela skräcksituationen och mitt dåliga samvete för hundarna blev för mycket. När jag kom hem låste jag in mig på toaletten och grät. 

Sen blev dagen bättre då jag hälsade på en vän och fikade gott. Hon har också fyllt år och idag passade jag på att gratulera henne. Mina nya stövlar har kommit och de passade bra. De var bekvämare än vad jag trodde de skulle vara. Har kikat på mina nyinköpta fröpåsar. Längtar tills det blir dags. Ska i år prova en annan sorts ringblommor som inte är gul och orange. I fönstret i köket står några nyplanterade delade blommor på rad. Hoppas de överlever och växer till sig. Ska köpa ytterkrukor någon dag. 

Nu ska jag sätta mig i sängen med ryggen mot väggen, hundar i knäet och kika i tidningar och trädgårdsböcker. Känner fortfarande olust för det som hände i morse. Måste finna lite ro nu. 

Att vara hur

Den här bilden tycker jag väldigt mycket om. Vår egenodlade rödlök som jag och dottern skördade den andra september i höstas. Här går vintern sakta mot sitt slut och den har hittills tagit två små liv hönshuset. Även fast hönorna har det bra i sitt hus om vintern tar det på krafterna. Det är för många månader att vara instängd. Damerna behöver sol, ljumma vindar och grönt att äta. Hönslycka. 

Vad jag gör annars då? Jo jag firar andras födelsedagar kors och tvärs, jobbar, funderar på en hel del olika saker och har nu köpt frön till vårens sådd i pallkragarna. Att vara hur eller icke hur vara. Kan man också tänka lite på. Som sagt. 

Nu flyger de äntligen på min vägg

Idag har jag målat dörrkarmar igen. Det tar lite tid då man ska måla två varv, många karmar och så jobba också. Plus hinna vila och göra annat trevligt. Men nu är det bara ett varv kvar på sista dörren (på nedervåningen i alla fall) och det känns toppen! Jag gjorde ett verkligt fynd igår på secondhand. Två sjöfåglar i porslin. Som jag letat och väntat!. Det är fina minnen från barndomen och min farmor. Men hon hade tre stycken tror jag. De satt på väggen i kammarn. Nu sitter två på väggen hos mig. 

Strax är påsklovet slut. Tycker synd om dottern som varit sjuk hela lovet och vädret har varit stormigt, blött och halkigt. Sonen har varit ut korta stunder men inte har det varit särskilt trevligt väder i veckan. Nej, ett konstigt lov har det varit. Sakta men säkert krymper snön men det är ändå möjligt att åka skidor ännu. Jag fokuserar på att göra bort saker inomhus som jag inte tänker göra när det är vår och sommar. Då hägrar annat. Jag längtar.

Som jag älskar att vara ledig. Måste få tjata lite om det. Det är fantastiskt härligt och om jag inte drabbas att huvudvärk eller sjuklig trötthet snurrar idéerna runt i huvudet. Jag sa till min hårfrisörska för några dagar sedan - "Ibland önskar jag att jag var en sån som inte brydde mig nämnvärt om hur det ser ut hemma eller får idéer om saker man kan göra och förändra. Det hade säkert varit "lättare" att vara en sån person..."  
- "Nej, sa hon. Då skulle det inte vara du. Det är omöjligt". 

Kanske det. Jag är ju som jag blev.

Se genom andra glasögon

Jag gillar inte att känna mig negativ. Eller jo, faktiskt ibland är det skönt att få vältra sig en stund i eländet och verkligen få säga hur skitdåligt rent ut sagt det där något faktiskt är. Sen efter en stund känns det oftast bättre. Som idag t.ex när vädret får såna där dåliga känslor att komma. Det blåser hemskt, för vilken dag i ordningen har jag tappat räkningen på. Det stormar så träden ligger ner (inte riktigt), hela huset brakar, jag får ont i huvudet och tänderna värker (ja faktiskt) och så är det den där snödrivan på nästan två meter som är vid förrådet. Allt som rasat från taket ligger kvar och solen når inte dit så att det kan smälta ordentligt. Det gör mig på dåligt humör. Men jag försöker se den drivan genom andra glasögon. Det är ju heller inte första gången, det är lika varje år och varje år kommer till sist våren. Det vet jag ju. 

Det är alltså bara att ta sig igenom det och sluta gnälla. Bara lite ibland lär jag nog gnälla. Ändå. 

Nöjdheten

Nog är det lite som att resa. Det här livet. Vi är i rörelse både med kropp och tanke. För mig är det så. Sa till sambon en gång att egentligen är livet som en resa. Jo, sa han. Han är inte den som strör långa meningar omkring sig. Men aldrig säger han att jag har konstiga tankar när jag surrar om det existentiella och att resa. Bara hjärtligt med ett litet leende. 

Nu känner jag mig sliten och trött efter fyra långa dagar på jobbet som inte är en dans på rosor. Jag kom hem, åt mat, duschade länge och varmt för att lindra min huvudvärk och den stela nacken. Påsken är över och den kändes evighetslång denna gång. Men nu är den faktiskt gjord. Två lediga dagar väntar. Jag vill sova gott inatt för de sista nätternas sömn har varit dålig. Fast mest behöver jag vila hjärnan. Mitt i allt detta känner jag mig väldigt nöjd med mig själv. Tror att jag kryper i säng redan nu. Tar med mig några tidningar och somnar jag då gör jag det. 

Snart vid mållinjen

Den där lillplutten som söker värme och mjukhet överallt. Gräva i kuddarna och bädda ner sig är en favorit. Inte alls för mig. Hundhår överallt. Jag har avverkat två av fyra arbetsdagar. Är trött. Blev det redan första dagen. Det tar på krafterna att hinna med det fyra personal annars gör. Storhelg. Men som sagt, två dagar är gjorda och jag räknar ner. Snart är det gjort och då kommer jag att känna mig mer än nöjd. På rasterna blundar jag, försöker slappna av och låta tankarna vandra till platser där jag fyller på med ork. 

Jag fokuserar på det viktiga. Att jag får en extra slant att spara till sommaren då barnen har sommarlov. Vi åker inte på semester men dagsturer och lite som vi tycker. Jag har en plan. 

Man får inget gratis, vad jag vet. 

Tusensköna, såpadoft och vit färg

Idag har jag varit ledig och passade på att handla och göra ärenden. Plus att jag har dammtorkat och flyttat runt grejer. Ni vet, man kan flytta en ljuslykta från ett ställe till ett annat, ställa in en grej i skåpet och ta ut något annat. Nu var det i lilla bokhyllan jag städade upp och ordnade lite. Köpte tre stycken Tusensköna på granngården för 50 kr. Inga tulpaner eller rosor. Ville ha små söta Bellis istället. Vi har ju nu kommit till första dagen i april och det känns toppen. Gick en promenad med hundarna ikväll och imorgon hade jag tänkt åka skidor. Men först skura golven med såpa. När jag sen kommer hem efter att ha åkt skidor kommer jag att känna den ljuvliga doften. 

Igår kväll när jag pratade med en kompis i telefonen kom jag på att de två väggarna som ska byggas upp i uterummet ska bli vita. Fönstren som ska vara går inte bygga lika stora som jag tänkt. Det rasar stora mängder tung snö från taket och det kommer att trycka sönder fönstren på långsidan. Där blir det mindre liggande fönster högre upp. Därför blir de två nya väggarna vita för att ljusa upp rummet. De andra väggarna och takbjälkarna ska vara som de är nu. Oj vad ni kommer att bli trötta på mitt tjat om detta byggande. Som inte ens börjat ännu..

Nu skrev jag inte alls om det jag först hade tänkt. Men det tar vi en annan dag. Jag har längtat till sängen hela kvällen och nu ska jag bara gå ut med hundarna sen sätta mig i sängen med ryggen mot väggen och dra täcket upp under hakan, sen läsa något bra. Om jag hinner. Blir trött väldans snabbt. 

Vi "ses"!