Tisdag och Hej då fjällen!

Den dagen vi kom. Mörka moln över fjällen och regn som lurade runt varje vägkrök. Snö på fjällen som aldrig kunde försvinna en sen och kall sommar som denna. Jag stannade flera gånger och fotade. Än fast jag färdats den vägen många gånger är det ibland bara så extra fint. Varje gång jag stannade hördes det från baksätet - Men mammaaaa!

Idag hällregn. Men vi satte oss i lilla bilen och körde några mil. Vi hälsade på min syster på hennes arbete, handlade lite hantverk och blev uppiggade. Vi har ätit god middag och jag tog på mig "lappskoern" av renskinn. Min dotter hade dem också. Det blev varmt om fötterna sa hon. Jag hängde tillbaka det samiska hantverket på väggen. Sådant används knappt längre. Tiden går och saker och ting förändras.

Och vi sover här sista natten för denna gång. Vi har haft det bra trots dåligt väder. För som Sean Banan faktiskt sa - "Det spelar ingen roll vad vi har. Det som spelar roll är vad vi gör med det vi har". Klokt sagt av en man som sjunger det ena konstigare än det andra.

Att vara borta några dagar är härligt. Det känns bra att kunna längta hem till vardagen. Det är väl tur.

Ann-Louise

Det både stärker och välter

Hej! Dagarna går verkligen snabbt när man är ledig och bortrest. Jag sitter här vid köksbordet och skriver på min pappas dator. När jag kikar ut genom fönstret ser jag fjället färgas rött av solen som håller på att säga tack och adjö för denna dag. Det är snöfläckar kvar på fjället men nu i solen ser de mer ut som rosafärgad glasyr. Vi har det bra här med små utflykter och gott att äta. Avslappnat och semester.

Var annars än på en liten lanthandel kan man hitta en sån här skylt på ett bord mitt i affären. På bordet står det kaffepulver, hett vatten, mjölk, muffins och lite småkakor.

Strax blir det sängdax. Fjälluft både stärker och välter. Imorgon blir en bra dag!

Ann-Louise

Och vi far till fjälls

Här i köket tickar den gamla klockan hemtrevligt. Jag köpte den för tolv kronor och tänkte att det spelar ingen roll om den fungerar eller ej. Jag har länge hoppats på att finna en gammal klocka. Men den fungerar! Nu tickar den och skänker trevnad i köket. Står på en liten hylla och bara är alldeles perfekt. Inte visste jag att en gammal klockas tickande skulle kännas så fridfullt. Vackert. 

Jag och kaffekoppar. Jag och koppar. Men det är ju helt enkelt underbart. Kunde inte motstå de fyra "Anemon" från Rörstrand. De fick följa med hem för jag har semester och då köper jag koppar. Denna sommar. Jag ska dricka ur mina koppar och när semestern är slut och hösten kommer ska jag fortsätta dricka ur dem och minnas sommaren som var. 

Den här dagen kör bonden med sin lilla röda traktorn runt runt på ängen. Äntligen är han här. Jag var rädd att de inte ville ha höet i år. Snart kommer korna råmande efter stigen vid grusvägen. De är så glada och skuttiga de de där korna. Då kan vi se dem från köksfönstret, precis framför huset. Då känns det ännu bättre. Min efterlängtade gamla klocka i köket och kor på ängen. Det blir fint. 

Idag kära ni far jag och barnen till fjälls. Vi packar lilla bilen och kör till fjälls. Andas fjälluft och bara vara. När luften är kall sitter vi i uterummet med fjällen som utsikt. Att ha semester är tacksamt för hela alltet. 

Ann-Louise

Toner helt andra

Vi såg dem för två dagar sedan. De från en helt annan värld. Vad tänker de på där de ståtligt står. Vad ser de i fjärran. Vackra långa ögonfransar. Ben och fötter skapade att springa snabbt över vidderna. Funderar de över stängslet tro. Känner de där innerst inne en längtan. Vet de att de kommer från ett land med solen het. Frihet men också faror. När de sluter sina ögon kan de då höra toner helt andra. Nej det kan de nog inte. De har ju aldrig varit där. De kläcktes ur ägg i ett hus i Norrland. Men ändå. Vad hör de där innerst inne. Toner helt andra bakom ett högt staket i Norrbotten i Sverige. Vad vet vi om det. Egentligen. 

Trevlig fredag önskas till er!

Borde han straffas?

Egentligen borde jag inte berätta detta. Jag har en sambo. Vi är inte gifta. Ibland helt förståeligt varför. Igår log han när han tittade på sin mobil och sa med mild röst - "Vad roligt att jag fick en fin bild på dig". 


Jag blev glad och kände lite oj jag tror jag måste kramas..Ja tills han visade mig bilden alltså. Här är den.

 EN EMU! 

VA?!

Jamen suck. Ok. Lite likt mig är det nog. 

Idag har vi hämtat teakmöblerna och jag gjorde lite fynd som fyra kaffekoppar och en fin gammal klocka som jag nu har på min lilla byrå i teak. Bilder kommer sedan. Kände bara att jag måste få ur mig vad den fräcke mannen sa. En emu. Fnys. 

Nu ut. Sedan tv med Ernst. Toppen. 

Ann-Louise

Och till strutsfarm for vi

Hejsan! Oboy vilken dag vi har haft. Dotterns stora intresse för strutsar fick oss idag att köra till en strutsfarm i Norrbotten. Vi hade riktigt kul. Vi matade dem med gräsklipp men de ville gärna sätta i sig både kläder, örhängen, mobiler och fingrar. Men de är ju tandlösa så våra fingrar fick de inte loss. Håll ögonen på strutsen mer i mitten. Den fick gräs i näshålan och försökte gång på gång blåsa ut det. Stackarn hängde med huvudet. Se hur den hänger i stängslet. Till sist snöt den ut det och allt blev frid och fröjd igen.

Dottern filmade med sin mobil när jag matade dem. 

(ni får se den än fast jag hörs heeeela tiden. Skäms)

Nu är vi trötta och nöjda. Dottern är lycklig över strutsfjädrarna och stora ägget hon fick av oss. Jag har en stor hög av tidningar som  väntar på mig. Japp precis det ska jag göra nu. Läsa inredningstidningar och i smyg äta upp familjens chokladförråd. Så kan det gå. 

Tack så hjärtligt för besöket här på LyckligaPraliner!

Ann-Louise

Lyckodag för Teak-nörden

Det ringde på telefonen. En marknadsundersökning var det visst. På frågan om vad jag tycker om att andra vinner pengar fanns fyra alternativ. Jag sa alternativet - glad. Att jag blir glad när andra vinner pengar. Oj vad jag drog en liten lögn. Men det var egentligen sista alternativet jag ville säga. Irriterad. Det sista alternativet var irriterad. För det är precis vad jag blev sist jag hörde om någon som vann pengar. Varför ska andra vinna pengar och inte jag. Jag vill också stå där framför kameran och flina upp mig och skrapa fram massor av pengar. Jag skulle då i varje fall se glad ut. Många ser ju inte ens glad ut när de vunnit pengar. Kanske är det därför jag blir irriterad. 

Idag har jag och barnen varit på den nya Second Hand. Ett helt ljuvligt ställe att besöka. Jag spanar som alltid i första hand efter möbler i Teak. Och idag fann jag det jag har sökt. Ett av fynden ser ni här ovan. Min lyckodag! Jag fann en stor skänk i teak. Som jag väntat på den dagen och nu kom den. För min inre syn ser jag väggen i vardagsrummet. Nymålad vit, eventuellt den snygga retrotapeten jag såg. Och där ska min skänk stå. Å himmel vad jag längtar!

Det var verkligen min dag idag för där stod även en liten byrå i Teak. Liten, söt och kommer att bli perfekt som sängbord. Bara sovrummet blir klart. 

Ja. Och lilla hyllan. Tre möbler som jag letat och helt plötsligt fann jag alla tre på samma dag. Hyllan är bara ca en meter bred och 1,60 hög. Jag köpte alla tre. Behöver inte söka mera. Bara börja måla massor av väggar. Vilken turdag för en Teak-nörd som mig. Borde kanske köpa en lott trots allt. Men först få hem möblerna från affären. 


Imorgon onsdag. Det betyder resa till strutsfarm. 

Hej då!

Inviger

Det är min första SEMESTERDAG!

Den inviger jag med att först äta en extra god frukost och sedan fara till en loppis i skogen där man också kan köpa gott fika! Jag laddar plånboken. Stuvar in alla i bilen, de som vill följa med. Tänk. Jag  fick också semester. 

På återseende!

Lördagen som var Söndagen som är

Jag hade inte tänkt skriva om regn eller om det fasansfulla dådet som idag har årsdag. Inte mer än att det känns tröstlöst med 9 plusgrader kallt och att det goda i världen måste fortsätta ha övertaget över det onda. 


Jag tänker skriva om den fina dagen igår. En dag hos vännen Annelie med alla djuren, viken med bryggan och båten som rörde sig med vinden, hönsen som strosade och fåren som kom springande genom skogen. Jag skriver om fina hästen Ballerina som kikade på oss genom luggen och fjällkorna som skymtade bakom björkarna. Och 15 stycken väldigt små trynen som sussade nöjt. Mjuka, varma och alldeles underbara. 

Jag vill också skriva om den lilla kyrkan, den som det aldrig blivit av att jag sett. Byggd på en vacker plats vid vattnet. Där hos Annelie. 

Det blåste men solen kom fram. Och vi kom fram till lilla kyrkan, öppnade och gick in. Vi satte oss ner en stund och jag kände att här skulle jag kunna sitta hela dagen. Ute blåste det men lugnt och stilla där inne. Med träd och vatten som utsikt satt vi en stund och andades. 

Sonen somnade i bilen på väg hem trots att det inte alls är långt. Men en dag fylld av friska vindar och lek tar ut sin rätt. Vi blev alla trött och kvällen kom tidigt till vårt hus. En fin dag. Tack Annelie ♥

Nu är det söndag och vi sätter oss i bilen med destination svärmor/farmor och kaffekopp. Och förmodligen ett alldeles för stort kakfat. Om kakfat kan vara för stora?

Trevlig söndag till er också!

En skrattlimpa

När kände du dig mest tillfreds med livet. Vilken plats eller vid vilket tillfälle. Det tänkte jag idag. Om mig själv. Jag sållade hårt och förskönade inget. Jag uppskattar de små tingen. De små händelserna som den dagen om våren vi blåste bubblor och snön ännu låg kvar. Bubblor är vackert och de svävade fjäderlätt i väg med vinden. 

Kan hända att jag ibland är för hård mot mig själv. Men jag tror att det bästa är att vara sann. Det lönar sig att lära känna sig själv. Likväl att kunna se sina positiva sidor. En plats som i stort sett omedelbart skänker avslappning och ro i sinnet är bland de små hönsen i hönsgården. Där brukar jag och dottern vara. Tror att även dottern känner av den stillhet det ger. 

"Det är de små detaljerna som gör det". Vad vore livet om man ständigt jagade det stora och inte kunde se det betydelsefulla i det lilla. Jag är glad över att blomman jag fick glatt blommar vidare där i köksfönstret. Att solen skiner så att vi måste släppa ner persiennerna. 

Jag tänkte på hur bra det kändes förra sommaren när jag bakade gott olivbröd. Doften, smaken och förnöjsamheten över att kunna bjuda på nybakat bröd till salladen. Varför har jag inte gjort det igen. Varför bakar jag inte oftare överhuvudtaget. Tänk om man kunde baka in känslor i brödet och ge bort till den som är behövande. Då skulle jag baka en saftig skrattlimpa att äta i regnet. 

Ja, jag skulle skicka en saftig skrattlimpa till er alla. Den skulle vara så stor att ni kunde bjuda alla som behöver och vill ha. 

Trevlig helg och en redig skrattlimpa till er!

Håller ordning

Vi har en sjuåring som lite då och då försöker hålla ordning på den nittonårige brodern. Sjuåringen tycker om att skoja och brukar med glimten i ögat tala om för storebror att han verkligen borde raka sig, borsta tänderna, duscha eller även klippa sig. Han brukar också tala om att storebror är en datanörd som borde gå ut.  


Vid middag sa han till storebror;


- Jag ska elam...elim..elamin...ELIMINERA (med hjälp av oss att säga rätt) din dator! 


Han pekade med sitt lilla pekfinger på storebror och fortsatte;


- DÅ FÅR DU SKAFFA ETT ARBETE OCH TVÄTTA DIG I ANSIKTET! 


Ord och inga visor. Tur att nån håller ordning på folk i huset. Men den lille har ingen aning om att han själv om några år troligen behöver någon som säger åt honom samma sak. 

En fin kväll önskas till er!

Det fula

Ibland bara skäms jag så mycket över trasiga dörrar vi inte bytt ut. Golvlisten som fattas. Trasiga tapeter. Fula tapeter. Dörrkarmar som det står inristat "Henrik 1,50 cm" för att andra som bott här har mätt och ristat in sina barns längd i dörrkarmen. Det är inte heller kul med överkastet som hundarna gjort hål i. Den fula grinden i trappan för att hundarna inte ska ta sig upp på övervåningen. Fula tavlor på den fula väggen. Tejpen på golvet framför kaminen. Nu orkar jag inte fortsätta. Jag har fortfarande ont i huvudet. När man är hemma och inte kan jobba ser man för mycket fult. Speciellt när man ska få gäster som verkligen har det tvärt om hemma hos sig. 


Jag struntar i att det andra dagar känns finare och att man tar det pö om pö med att fräscha till det. Det vet jag. Just nu vill jag vältra mig i det fula. Vältra mig i eländet. Det kan bara bli bättre. 


Ann-Louise

Jag är...

ur funktion pga huvudvärk. 

Inga under madrassen heller

Jag tycker inte att det är något fel i det om jag skulle vinna pengar och kunna välja själv om och hur mycket jag vill jobba. Jag vill ha mera tid till att vandra runt i mina gummistövlar och klia en och annan höna bakom örat lite då och då. 

Men nu är det så att jag har inte alls vunnit pengar och jag har inte ens haft några under madrassen heller. Därför är det bara att kliva upp kl 05:45 på en söndag morgon och fara på jobbet igen. Men jag har ju arbete ändå...betydligt värre att vara arbetslös. 

Vi "ses" på måndag! 

Drömmen och tankarna

En gång för länge sedan drömde jag att två små söta ugglor satt högst uppe på garderobsdörren. Den garderoben i mammas och pappas sovrum. I drömmen låg mamma sjuk i sängen. Precis som hon gjorde i verkligheten, då innan hon hamnade på lasaretten för att aldrig mer komma hem.


Drömmen börjar med att jag försiktigt öppnar sovrumsdörren, lite i taget. Inne i rummet nästan stormar det. Jag går in och ser två små ugglor. Jag känner hur det blåser kraftigt runt mig. De två små ugglorna sitter tätt tillsammans och plirar med ögonen. De ser nästan ut att le och jag fick känslan av lugn och ro. De utstrålade stillsam ro trots den kraftiga blåsten i rummet. 


Jag glömmer aldrig den drömmen. Jag drömde den bara en gång men minns ännu känslan av frid kring de två ugglorna. Min mamma dog när jag var tolv år och jag drömde detta när jag var ca 22 år. 



Helt plötsligt när jag skriver fladdrar tankar om jordfelsbrytare, åskledare, proppskåp och jordade eluttag genom mitt huvud. Likaså säkerhetsbälten, trädens rötter och att stå stadigt på marken. Inte konstigt att det känns fullt i huvudet ibland.


Ann-Louise 

Idag är det en sån dag

Väntar på en god vän. På bordet i köket står en skål med jordgubbar, glass, kladdkaka, kex och glas i olika färger. Kaffet ska serveras i mina fina kaffekoppar. Idag är en sån dag. En riktig kindnypardag och smällpuss i pannandag.

En bra dag önskas till er också!

Lite onsdagsglitter hos mig...

Jag är bara så glad och tacksam över vår dag idag att jag kände för att skriva en onsdagslista. 


♥ Allt skräp och gammalt bråte som redan fanns här när vi flyttade hit är borta. Det betyder att mina små drömmar och planer kan gro, växa fast och till sist slå ut i verklighet. För nu är det fula där ute borta. Efter fyra proppfulla släpvagnslass är det äntligen borta. 


♥ Vi fick trevligt besök, drack kaffe och surrade bort en stund.


♥  Jag är tacksam och glad över hur bra våra barn leker och kommer överens. 


♥  Jag måste bara säga - Jag är så lättad och glad över att allt skräp är borta!


♥  På ängen idag har två skygga tranor med sin lilla unge vandrat runt. Har aldrig sett en tranunge tidigare och den var verkligen fin. 


♥  Jag har sett flera trollsländor idag. Har bara sett en tidigare i sommar. 


♥  Jag ringde till min pappa och sa att han bara måste komma och titta hur bra det är där ute! För vi har jobbat hårt och nu är det äntligen gjort. 


♥  Min sambo har gott om muskler och de blänkte av svett idag... he he


♥  Hönan "Lilla Hjärtat" har varit tillsammans med de stora hönorna idag och det gick bättre än tidigare. 


♥ Tacksamhet är gott att känna och lägger sig som glitter runt hjärtat. 

Lilla Hjärtat

Ann-Louise

På 0:24 tar man sig en matbit

Hej! Ursäkta men ni måste luta huvudet åt vänster för jag filmade med mobilen och glömde bort att det då inte går vrida bilden/filmen åt rätt håll som det går göra med kameran. På 0:24 blir det action. 

Det här är Lilla Hjärtat. Min dotters höna. Hon är yngst, flera veckor yngre än de andra hönsen vilket gör stor skillnad. Hon blev ensam kvar sedan hennes jämngamla kompis blev sjuk. Silvra kallade min dotter den lilla hönan. Lilla Hjärtat somnar när man håller i henne och när jag städade hönshuset ikväll fick hon vara i tryggt förvar i dotterns famn. Det kan inte hjälpas men nog tycker vi synd om Lilla Hjärtat som blev utan sin lilla följeslagare. Hon har ingen att prata med eller sova tillsammans med för de stora hönsen vill inte veta av henne och är elaka. För oss känns det så. I hönsvärlden bara normalt. Oj vad vi ska skämma bort henne och ge henne allt hon inte ens vet om att hon vill ha! 

Hoppas att ni haft en bra dag! Nu går jag ut med hundarna. 

Stryka omkring och äta kola

Men vet ni vad kära ni. Jag jobbar och sedan kör vi med fullproppad släpvagn till tippen. Med släpvagnen åker det iväg det som stressat och som på axlarna legat tungt. "Stresset" och det tunga lämnar vi på tippen. Tillbaka åker vi lätta. Fy vad jag är trött på skräp. 

Jag strök med handen över topparna på det mjuka gröna. Jag tänkte att vilken tur vi bor här. Ingen som ser. Ingen som behöver fundera på om jag är tokig eller ej som går omkring och stryker. Stryker på det gröna och stryker runt trädstammar. Smyger runt och stryker. Kanske grannen ser men hon går nog inte förvåna. 

På vår bro står en ko. En ko som stirrar upp i himlen. Vad ser hon månntro? 

Jag tänker äta några hemkokta kolor som jag fick i min brevlåda härom dagen. Det tycker jag att jag gjort mig förtjänt av, jag som sprungit tusen mil och tänker springa tusen till. Eller köpa vingar för pengarna och flyga högt över ängarna. Nåt sånt. 

Ann-Louise

Naket

knä!! Så där skrev jag bara för att locka er att kika in förstås! Och det verkade ju fungera för nu är du ju här ;)) 

Det har varit regn och grått hela dagen men ändå en bra dag. Inga  storheter har blivit uträttade men alla dagar behöver inte bli uträttade heller. Dagens höjdpunkt var när en av tupparna gal. De är ju ännu ganska unga men denna tupp är tidig av sig. Jag längtar tills det gal högt över ängarna! Och inte bara inne i det trygga hönshuset. 

En ny vecka börjar igen men det känns bra. Min semester kommer allt närmre för dag jag jobbar och i veckan har jag dessutom lite trevligheter som väntar. Jag har ofta flera trevligheter i veckan att se fram emot. Man kan ju kalla det att uppskatta även de små tingen eller händelserna. Eller också är man ju bara lättroad helt enkelt. Men sak samma. Trevligt kommer jag att ha och det ser jag fram emot. 

Jag önskar er också trevligheter denna vecka!

Saknad liten höna

En fin dag med sol, marknad, nöjda barn och semesterkänsla. Förbyttes till gråtande barn, floder av tårar värre än den mest regniga sommardag när den minsta snällaste hönan lämnade jordelivet. Den minsta lilla hönan med fjädrar av silver och ett hjärta av guld, inte ens vuxen. Kramgo och varm. Även en liten höna är sorgesamt att förlora och många tårar föll.

Men nu när kvällen kommit skrattar det igen i vårt hus. Den lilla hönan är saknad och nog kniper det till i hjärtat. Ena stunden sol, marknad, nöjda barn och semesterkänsla. Nästa stund något helt annat. Precis som livet är och strax är allt som vanligt igen. Det kunde ju varit värre och något som inte strax blir bra. Men kniper till i hjärtat gör det ändå.  


Ann-Louise

Jag har också tur ibland

Hej! Jag har ju glömt visa mina fina rädisor som jag köpt av/från www.vita-hjartan.blogspot.com . De är virkade och så söta! 

Jag blev enormt glad och överraskad idag för med posten kom ett paket till mig. Helt oväntat men så välkommet. Men sa jag, hur i fridens dagar kan Erika veta att jag letat en burk att ha pennor i?! Jag har letat men ej funnit för alla har känts opersonliga. Och idag fick jag den för mig perfekta pennburken! Plus att inuti burken låg det smarrigt goda kolor som jag tror Erika gjort. Hon är nämligen en fenomenalt duktig kvinna i köket ;)

Den är ljuvligt ljuvligt fin och Erika har gjort den. Jag kommer att ha den på mitt vackra skrivbord i teak från 50-talet. Det är bl.a fjärilar och trollsländor på burken. Jag behövde en pennburk, jag tycker om grönt och trollsländor. Tack fina vännen, du gjorde mig så glad! 

Jag har haft en strålande dag. Den kanske inte var toppen från början men att få en underbar oväntad överraskning gjorde mig lyckligt glad. Resten av dagen gick som en dans. Ibland kommer goda händelser verkligen i rättan tid och när det som bäst behövs. Jag har verkligen tur ibland. 


Ann-Louise

Kommer han att bli en sån

De kom och gjorde vägen slät och gropfri. Och jag tänkte att bara det inte börjar regna för då blir det lervälling, hundarna blir smutsiga nästan ända upp på ryggen och barnens snabba cykelväg blir mjuk och inte alls så snabb. För ett tag. Sedan blir allt som vanligt igen. 

20120704 kl 19:30

Vi var på bio. Skrattade och åt gula popcorn och godis ur en påse hemifrån. Sonen skrapade sig i ryggen på armstödet. Han gör sig illa jämnt och hela sitt 7-åriga liv. Säg, nog går det väl över. Inte fortsätter det väl. Blir han en sån som kommer att åka de värsta karusellerna, köra på bakhjul och hoppa från höga höjder. Kommer han att bli en sån som bestiger för höga berg och filmar tokiga apor i djungeln eller ställa upp i konstiga tävlingar där de äter äckliga skalbaggar och stora håriga larver. Ska mamman och pappan ligga sömnlösa om natten av oro för att de knappt vet vilket land sonen befinner sig i. Nej, det är nog kanske inte lättare när de växt upp. 

Små barn små bekymmer. Stora barn stora bekymmer. Sägs det. 

Jag skulle

Jag skulle skriva att jag tänker måla sovrumstaket. Bla bla bla vad jag blir trött på vissa människor ibland skrev jag istället. Jag skulle skriva att jag skrattade och skrek och blev illamående på studsmattan. Men istället skrev jag att jag blir trött på alla som bara pratar en massa smörja utan begrepp om vad de säger. 

Jag tänkte skriva hur härligt det känns när man plötsligt känner en stor glädje över ingenting. Fast istället skrev jag att fy vad less jag blir på folk som inte fattar någonting. 

Jag höll fingertoppen på tangenten och skulle radera. Men istället tänkte jag att varför då. Jag skulle vilja ha en stor vit duk utspänd över hela väggen. Hinkar med färg att kunna doppa mina händer i och smeta ut färgen över hela den vita duken. 

Jag hör det spelas "Jag ska måla hela världen lilla mamma full av solsken varje dag. Att det regnar och är grått det gör detsamma du ska solsken i ditt fönster ändå ha"

Och jag såg regnbågen över hela himlavalvet med skatten ämnad för mig. Den största lyckan när jag hör mannen sjunga med barnen i rummet intill och jag blir alldeles varm i mitt hjärta. Jag höjer volymen och musiken som får mig att hoppa av lycka är också jag. Ja det är också jag.

Jag ska nypa till och smällpussa!

Som små barn med sina bulliga kinder man vill nypa lite i. De är så söta och goa att man vill liksom ta i lite men inte nypa för hårt. Ja ni vet. 

Ibland skulle jag vilja nypa kind på annat än barnen. De små hönsen är ju rent fantastiskt söta de med, där de går småpratande tillsammans och hittar gott att äta som myror och skalbaggar. 

De är några ena riktigt bra kompisar. Men en myra går inte dela på. Det gäller att vara snabbast. Om de hade några kinder hade jag definitivt nypt lite kind och pussat pannan. 

Mina höns är ju ännu unga och har inte börjat värpa. Men kinder det vet jag att de aldrig får. Synd egentligen. Jag får fortsätta kind-nypa mina barn och pussa hela pannan blöt.

Men man kan väl nypa någon god vän i kinden kanske. Fina vänner kan ju också vara söta med nypvänliga kinder? Jag ska prova. Nästa gång jag träffar en god vän ska jag först säga Hej! sedan ta tag i kinderna, nypa till ordentligt och smällpussa henne i pannan! Japp så blir det! 

Tänk om...

man kunde ringa på jobbet och säga - Hallå, jag kommer inte för jag ska ligga i hängmattan idag. Eller -  Jag ska dricka kaffe med en vän. Eller - Jag känner för att sitta här idag. Eller - Jag har annat jag vill göra. Och utan avdrag på lönen tack. För ibland känns det som att man verkligen vill göra annat än att fara till jobbet. Än hur kul man eventuellt har där. Nu far jag på mitt jobb. Och i mina tankar finns att om tre veckor är det min tur att ha semester. Det känns bra att längta till semester och veta att den närmar sig. 

Hej då!

Höns i närbild

Hejsan! Här har det varit både sol, regn och åska. De små hönsen hade fullt upp med att skaka på sig för att få bort de små rackarna som kryper in i dunen på dem och bits. Vi kallar de där minimala för "svianrn" och/eller "brännmya". Vad de egentligen heter har jag inte en aning om. Dagen idag har försvunnit i ett nafs. Men jag har faktiskt även hunnit sitta i hönsgården och både studerat och blivit studerad. De pickade på min ring medan jag filmade med mobilen. 

Hoppas att ni har haft en bra helg. En ny vecka börjar igen. För mig är det tre veckor kvar till semester. Jag vill ha semester nu!

Tackohejfrånmig!