Lite om levandet men inte om människor precis

Tror aldrig att man kan se sig nöjd på små kycklingar och dess mödrar. Som de små liven kämpar. Och goda mödrar som av djupt rotad instinkt gör så gott de kan. Ett samspel för att en ny generation ska överleva. 

Igår höll jag en liten i mina kupade händer för att värma den lille kroppen som var starkt nerkyld. Den hade inte kunnat ta sig tillbaka till sin mor och låg en bit ifrån. Jag var helt säker på att den var död. Plötsligt öppnade sig näbben och värmen från mina händer och en droppe ljummet vatten fick livsandarna att återvända. Barnen torkade sina tårar. Ni förstår, att även en liten kyckling skulle sörjas stort vid bortgång. Efter en timme stoppade jag den pipande kycklingen in under vingen hos sin mor. Den lever ännu men verkar inte ha någon lust att kämpa. Naturen får ha sin gång. 

Vi har nu fyra svarta med lite gult i sina dun och två helt gula. De gula är vilda, modiga och hungriga. De svarta är jättesmå, kinkiga och vill inte visa sig. Än så länge. 

Det mesta kretsar kring små kycklingar nu. Men idag har vi faktiskt varit lite sociala med goda vänner på besök. Det kändes gott att få surra och skratta och länge dessutom. Ännu en liten kyckling har vi räddat idag. Den kläcktes senare än de andra och låg där blöt och kall medan mamman lockade på sina små från en annan plats. Jag fick helt enkelt ge den lift och stoppa in den under hennes vinge. 

Inga kort har jag kunnat ta. Vi hoppas att kycklingarna är mera kavata och pigga imorgon. Då ska vi ta kort. De är enormt söta och det minsta man sett. Det är dvärghöns vi har och kycklingarna blir därefter. Fast också med de största fötter. 

Tänk -  ett helt långt inlägg utan bilder bara en massa prat om kycklingar. Men man hinner tänka en hel del om livet och levandet när man har det nära inpå... 

Vilken sommarpresent!

Idag har det kläckts två små dunbollar här hos oss. Två väldigt små kycklingar. Både väntat och inte då våra hönor tidigare inte skött sina uppdrag ordentligt. Till sist slutade jag hålla koll. Och så nu, har det alltså kommit två väldigt små kycklingar!! Tänk som man kan bli till sig för det! Vilken överraskningsdag! Som ett kalas med bästa presenten. 

Nu håller vi bara tummarna att de klarar sig. Så roligt det är med kycklingar!

♥

Bara vara och njuta

Oboy vilka dagar. Sonen är inte ok ännu och jag är kraxig. Men oboy vilka fina soliga dagar. Jag sitter mitt ute på gräsmattan och läser bra böcker, funderar, tänker, viftar lite med tårna, lyssnar på hönornas diskuterande, äter paj och njuter allmänt. Trollsländor i massor åker runt som minihelikoptrar och igår räddade jag en ur nätet i hönsgården. Jag har skördat sista rabarbern för att göra saft av. Det lever överallt. Fjärilar och humlor. Det känns som att vara i sommarstugan på landet, vilket stämmer förutom att det är ingen sommarstuga. Vi har härliga dagar.

Vi "ses"!

Jag är lite ledig bara

Helt plötsligt är det flera dagar sedan jag skrev något här. Varje dag fylls av både det ena och det andra. Vi var på marknad igår och plockat blåbär idag. Vi har varit irriterade över regn och kalla vindar och glad över solen idag. Äter gott. Jag läser böcker som aldrig förr och försöker att inte tänka nåt alls. Egentligen. Jag strök med handen på trädstammar idag och lite bark föll ner i riset som mest var lingonris. Sonen har fått feber och vi äter popcorn. 

Afrikansk asblomma. Luktar precis som den heter!

Tänker knappt alls på jobbet. Arbetsskorna har jag ställt högt upp på en hylla i garaget och arbetskläderna är tvättade och ska ligga längst bak i garderoben. Funderar på hur jag bäst ska ta till vara på min semester. Inser att jag inte behöver fundera alls på det. Jag är redan på rätt spår och ska hålla kursen stadig. 

Måste tyvärr klippa av de stora vackra blommorna när de slagit ut. Stinker verkligen. 

Nu väntar soffan och en bra bok! 

Jämvikt

En blomma med en myra i en överväxt rabatt. Solen som värmer med en lätt sommarvind i gardinen. Fjäderlätta tankar. Förnöjsamma suckar. Vad finns och är verkligt. Var och en har sin verklighet.

Vår son med två stenar. Stenar som han tyckte var de finaste. Och jag tyckte hans ögon var de finaste när de glittrade och log av lyckan att ha hittat dem. Jag borde nog också leta stenar tänker jag. Hålla en sten i varje hand. Lite jämvikt. Behövs. 

Och lite annat. 

Äggen och lilla teakbokhyllan

De varnar för minusgrader i Lapplandsfjällen och jag har inte ens börjat min semester ännu. Ibland är det bara fem plusgrader men några hönor tycker det känns gott att lägga ägg i gropen de gjort under busken. De ligger där som små bollar och kurar medan den kalla vinden viner. 

Garaget ska städas och den lilla teakbokhyllan har flyttat in i vardagsrummet. Kommer att ställa dit lite ting och saker men inte mycket. Kanske blir den kvar där eller också flyttar den upp på övervåningen nästa vinter. Vår åttaårige son vill ha den kvar och sa - "Åhh mamma du är så bra på att ordna till det fint!". Ja tänk vad en liten gammal bokhylla på 60 år, några böcker och nästan inget mer kan framkalla lyckokänslor. För mig med. 

Ha det bra alla ni! 

Lite om vardagsrummet och dagen vid en fin plats

Väggarna är målade. Nu fattas bara lister. Jo och något lurvigt i farmors gungstol. Och annat, lite små saker och lite allt möjligt. Till hösten finns tid för att inreda. Flytta grejer hit och dit alltså. Byta plats och flytta runt. Lilla skåpet av teak är också på plats och jag hoppas på att finna en ljusslinga som passar. En liten tofs fann jag i lådan. Hängde den runt nyckeln där den en gång redan suttit. Numera är det väl kanske helt otroligt omodernt med dessa tofsar...

Jag har spacklat och målat över hålen för gardinstången...

På eftermiddagen for vi till en fin plats. Fin natur, eld och gott att äta är toppenhärligt!

Ingen sol men eld och vacker natur. 

Det var precis detta som behövdes idag. Det började som en väldigt trött lördag. En dag då det mesta kändes jobbigt att göra. Men det blev bättre. Hundarna fick följa med på turen de också. 

Vid den gamla kraftstationen som fortfarande är i bruk.

Vi hann precis grilla klart innan regnet kom som snabbt blev till störtregn i massor. Vi for hem och drack kaffe från termosen vi hade med. Det blev mysigt det med. Tänt ljus på bordet, regn mot rutan och en stund i stillhet. Fast både barn och hundar hade myror i brallan. 

Jag stod på den lilla stigen i skogen och spanade på far och son som letade stenar. 

Jag hoppas ni också har det bra!

Och här bor jag och hela mig tillsammans med oss

Jag har målat väggarna i vardagsrummet vita med en färg som heter snö och vi har väldigt hög luftfuktighet i Västerbotten står det i tidningen. Och nog känns det allt och det är kallt om näsan när man går ut. Det blåser kallt om hela kroppen och vi har två träd som säger att det börjar närma sig höst. Jag säger att de träden troligtvis är sjuka för höst vill jag inte tänka på. 

Jag kom nyss hem från jobbet. Där från stora vägen, tvärs över ängen såg jag vårt hus i sin fina nymålade kostym. Och där efter vår grusväg såg det ännu mera fint ut. Och där vid vårt fina nymålade garage parkerade jag och gick in i vårt hem. Och här bor jag och hela mig tillsammans med oss. 

Det är bra nu och kaoset som kom på ovälkommet besök kastade jag ut. 

Det om

Det var sent om kvällen och jag var hos en väninna. Väninna kanske låter ålderdomligt och sambon som en gång retsamt sa att jag är en tant. Ja sa jag, det är jag nog. Men jag har faktiskt en tatuering. En töntig skorpion på axeln. 

Den där sena kvällen sa jag till väninnan att ibland känns det bättre att städa om jag har kaos i huvudet. Hon sa att hon får kaos i huvudet om det inte är städat. Ungefär så.

Nu har jag kaos i huvudet. Men jag är för trött för att orka städa och klockan är för mycket. Jag funderar om det är kaos i huvudet när det känns som det är i bröstkorgen. Och där sitter inte huvudet mig veterligen. 

Hos min arbetskompis brann det i vedspisen och vedboden är fylld av ved. Överallt på alla gårdar fanns ved i högar. I vår vedbod är det ganska lite. Och ingen hög har vi på vår gård. När jag har städat bort kaoset blir det mycket att elda upp. 

Det har inte varit så lätt idag att se det som är vackert. Och suckarna har varit lite mer. Men det blir nog bra. 

Som det brukar.

Som tre hönor

Idag, alldeles strax, åker jag och en kompis för att hälsa på en annan arbetskompis i hennes lilla stuga i skogen vid sjön. Vi kommer att surra  och äta gott. Vad vi ska äta? SURSTRÖMMING förstås!! Mums! Ja visst luktar det illa men underbart att äta. Som jag längtat! 

Ha en bra dag ni också (med eller utan surströmming)!

Hej!

Tiden räcker inte till och tyvärr har jag svårt att hinna läsa hos er eller skriva kommentarer. Jag hoppas ni mår gott alla! Vi ses lite sporadiskt när tid finns. 

Lilla Hjärtrud och jordgubbarna

Ha det så bra!