lördag 7 juli 2012

Saknad liten höna

En fin dag med sol, marknad, nöjda barn och semesterkänsla. Förbyttes till gråtande barn, floder av tårar värre än den mest regniga sommardag när den minsta snällaste hönan lämnade jordelivet. Den minsta lilla hönan med fjädrar av silver och ett hjärta av guld, inte ens vuxen. Kramgo och varm. Även en liten höna är sorgesamt att förlora och många tårar föll.



Men nu när kvällen kommit skrattar det igen i vårt hus. Den lilla hönan är saknad och nog kniper det till i hjärtat. Ena stunden sol, marknad, nöjda barn och semesterkänsla. Nästa stund något helt annat. Precis som livet är och strax är allt som vanligt igen. Det kunde ju varit värre och något som inte strax blir bra. Men kniper till i hjärtat gör det ändå.  


Ann-Louise

14 kommentarer:

Anonym sa...

Åhhh : ( tur att fina mamman finns och kan krama ledsna barn imorgon åker vi upp till Mora : ) Var bor ni? Har fått för mig att det iallafall är uppåt i landet ; ) kramar Sofia

LyckligaPraliner sa...

Sofia; Sällan mina barn gråter så mycket... Vi bor långt från Mora. Västerbotten ;)

Ha det så kul i Mora!

Ann-Louise

Ett ögonblick sa...

Det är klart att det är sorgesamt att förlora en liten höna, en höna som ni har suttit hos, gosat med och som har blivit en liten del i er familj.
När vi hade hönor så var varendaste en en alldeles egen liten individ, vi var så rädda om dem.
En gång blev en höna dålig, så vi ringde veterinären och han sa "kom hit så ska jag titta på henne", vi åkte dit och det visade sig att hon hade någon typ av framfall, som han galant fixade åt henne. Vi är nog dom enda som har varit hos honom med en höna, men det var viktigt för oss och inte minst för lilla hönan. När vi fick löss i hönshuset (inget ovanligt) så tog vi ut alla hönorna och badade dem en och en i ett lusmedel i en balja på gården. Det var inte så roligt just då men så här efteråt är det en ganska härlig sak att tänka på. Hönorna blev så fina och burriga och fick sen krypa in i ett rengjort fint hönshus. ...så visst kniper det i hjärtat...

Ha en riktigt fin fortsättning på helgen!
kram Lisa

marie sa...

Men usch så sorgligt med förlusten av lilla hönan. Hoppas verkligen att det inte är nåt som gör att ni förlorar fler av flocken. Jag håller tummen för att de andra gulliga små hönorna får vara friska. Kram Marie

Erika sa...

Fina lilla höna-pöba! Visst är det sorgligt med förlusten av ett djur, höna, hund, hamster eller vad det nu kan vara. Tröst är bra och läkande och stärker familjebanden. Så viktigt i barns uppfostran. Gråt och skratt ärl livet, men det är ju bra om det inte blir mer gråt än skratt. Kram till er alla!

Erika sa...

Höna-pöna ska det stå. Den jäkla telefonen ändrar själv orden som den vill.

MARIA I KOS sa...

Nååå......så sorgligt .
Såklart hönan är saknad .
Kram ♥

Karin sa...

Stackars lilla höna och stackars er.
Vad hände? Dog den bara eller blev den tagen av räven?

Inte roligt att mista något/någon man håller av, vad det än är. Men det låter bra att skratten avlöste tårarna i huset senare ikväll:)
Kram!

Äventyret framtiden sa...

Livet är kors och tvärs, så går även denna vers, stod det i mitt vänalbum som jag hade som flicka.
Det gör alltid ont när en vän av vilket slag det vara må, dör
Allt går hand i hand och för barnen är det fostrande på sitt sätt. Minns så väl när man hade sin småfågelbegravningar som liten och sorgen som dunkade i ens hjärta. En liten höna tar stor plats och skall så göra...

kram
Karin

♥ Carina ♥ sa...

Nä vad ledsamt! Kniper i hjärtat, det var en bra beskrivning när man har sorg.
Kram

LillaTuss sa...

Det blir aldrig som vanligt... bara annorlunda. Även när en liten höna lämnar oss...

Anonym sa...

Men vad sorgligt. Förstår att barnen är ledsna. Varför dog hon så plötsligt?
Kramar från Tali (Livets vägar)

Laila sa...

Nämen fy! Inte undra på att tårar föll för det är sorgligt så hemskt! Tur att skrattet lurar runt hörnet så det inte bara är bedrövligt hela tiden.

Anonym sa...

Men vad tråkigt och helt plötsligt så är allt annorlunda, det är tur att vi kommer vidare och minns hur det är att skratta igen, trots att lilla hönan lämnat något efter sig. Kram på dig fina du.