En hink av bubbligt sommarregn

Jag funderar på var den snigeln är. Den som brukar vara bland blommorna. Sist satt den på fönsterbläcket och de rosa blommorna föll som trattar på den. Några regndroppar föll visst också. Ibland efter en lång vinter är det inte lätt att minnas vad man gjort med alla ting. På hösten när det städas bort tycks det vara i noga uträknad ordning. När våren kommer är ordningen glömd. 

Ibland längtar jag efter de dagar när varmt stilla sommarregn faller. När det bara är stilla ro och man inte ens tänker på att gräsmattan växer ännu mer. Bara för att det kommer regn och det är varmt. Precis såna dagar när sinnet går ner i varv och ögat njuter av allt det blanka fina som regnet ger. 

Flera av de rosa trattarna föll för regnets tunga droppar. Det såg sorgligt vackert ut. Regnet föll och allt gult pollen sköljdes bort. Det hamnade på golvet och sedan under våra fötter en torr solig dag. Små hundnosar snokande efter kaksmulor blev också gula. 

Det gröna sköna blir än mer grönt av regn som sköljer rent. Guldstavens hjärtformade blad. Ett av mina favoriter. Ett av mina lyckokort. De stora Guldstavarna som gömmer små hönor under sina stora hjärtliga blad. 

Jag längtar efter de dagar det inte gör något att hinken fylls till bredden av sommarregn. De dagarna kan göra andra dagar bättre när det känns som att det är "droppen som får bägaren att rinna över".  Då tänker jag på en knallrosa hink fylld till bredden av syrerikt bubbligt sommarregn. Det vattnet kan man ju också använda en dag när solen torkar ut. Tänker jag. 


Ann-Louise