Om vänner
Jag hade en vän på besök idag. En ny vän som jag inte känt så länge. Vi pratade som vanligt om lite av varje. Jag berättade för henne om hur jag kände det den första gången vi möttes hon och jag. Mitt första intryck av henne. Detta med vänskap kan man diskutera, vrida och vända hur mycket som helst. Jag har många vänner, i mitt tycke, men några få av dem kallar jag nära vänner. Jag söker heller inte efter fler och när jag blir förärad en ny nära vän är jag tacksam. Jag släpper inte in människor lättvindigt i mitt liv. På nåt vis känns det som en himla tur att få en ny vän i den ålder jag är nu. När man var yngre var det annorlunda och ofta lättare.
Det var nog en tanke med det hela, en mening att jag skulle lära känna henne och räkna in henne i min lilla skara av nära vänner. Nu har jag berättat mer än vad vi pratade om hon och jag idag. Jag har aldrig sagt till henne att jag tänker på henne som en nära vän som jag litar på. Och jag vet inte om hon uppfattat det så. Jag brukar inte kalla någon för nära vän tidigt i en vänskap. Jag är nog lite vaksam ändå och lite på min vakt, kanske man kan säga. En balansgång som resten av livet.
Ann-Louise
7 kommentarer:
Det är klokt att vara försiktig. Bättre att släppa efter hand än att upptäcka att någon som inte var en vän, kom för nära. Kramar till dig!
Vad härligt att hitta en ny vän i "mogen ålder".. det är inte helt lätt faktiskt... Roligt att du känner förtroende för henne :-)
Jag tror det är bra att ha några få vänner, har man för många så tror jag det blir för ytligt...
Ha en godnatt!
Kram
Fint skrivet kring vänskap!
Kram Helen
Har jobbat tre långdagar och nu läst ikapp hos dig:)
Stackare vad du håller på, du är ju nästan lika otursförföljd (klantig?)som jag :D
Två gånger har jag ramlat 'offentligt' och båda gångerna tittade jag mig omkring för att kolla om någon såg mig innan jag kontrollerade skadorna...
I morse gick jag halvvägs till jobbet med en soppåse i handen. Halvgenomskinlig...från toan :(
Hoppas verkligen att ingen såg...
Det här med vänner är svårt och det tar lång tid innan jag anförtror mig till någon. Det är inte bra med för många men det är JÄTTEBRA med en vän som bara är min och ingen annan känner:) En som bor långt härifrån och bakar den godaste morotskakan som jag (aldrig) har ätit...
KRAMAR! ♥♥♥
Fina Ann-Louise, Klokt av dig att ta det försiktigt, även om du räknar med henne som nära vän när hon fortfarande inte riktigt "känd" av dig.
Det har hänt mig att jag missbedömde vänner, sagt för mycket och det visade sig sen att jag sagt för mycket till helt fel person.
Tiden visar vem är din riktiga vän.
Varm kram! <3
Vad fint du skriver. Jag känner igen mig en del. Jag kan inte påstå att jag har speciellt många vänner. Min man är min bästa vän. Det finns de som säger att det inte är bra. Men jag är nog en en-persons-människa. Funkar bäst med en åt gången. Har inget behov av mer. Trivs bäst hemma i lugn och ro. Släpper inte in folk för lätt - gillar inte folk som tränger sig på. Jag vill ha det på mina villkor ;-). Men det är härligt när man möter någon som man tror kan bli en nära vän. Det är värdefullt. Kram till dig!
Det var helt klart enklare att skaffa nya vänner när man var yngre men andra sidan är det få som man kan räkna in som sina närmaste :)
Kram
Skicka en kommentar