tisdag 5 februari 2013

Det bara är så utan vidare analys

Jag har haft en bra dag på jobbet men bäst var stunden då jag och en arbetskamrat fikade på café och pratade om det vi inte hinner annars. Lite viktigt om döden och livet som det är. Och så skrattade vi förstås också mitt i allt. En hel del skrattade vi. Skratt som fyller på med energi igen. 

Det pratas om det där programmet "Familjen annorlunda" och jag står inte ut med att titta på det en endaste gång. Jag kikar in lite på facebook och nästan lika snabbt loggar jag ut igen. Jag står inte ut med söta visdomsord och klokord som glatt delas. Jag är trött på det. 

Bokstäverna ovanför vitrinskåpet i köket plockas troligen ner i kväll. Får se vad jag ska göra med dem. Kanske spara till en annan dag då jag helt plötsligt kommer på andra tankar. Igen. 



Men har hon blivit galen människan?! tänker ni mest troligt nu.

Inte vet jag vad man ska kalla det. Jag vet bara att man visst kan vara på bra humör och lycklig men ändå tycka att det är för mycket som känns både för gulligt och sött. Idag är en sån dag. Eller rättare sagt inte bara idag. För någon vecka sen rykte ju både det småblommiga tyget på den gamla fåtöljen och de söta gardinerna i fönstret på ytterdörren. Smak och tycke förändras. Det är inget konstigt med det. 


Imorgon slutar jag jobba kl tolv sedan bär det iväg hem till kaffet och morotskakan. Det får bli hur sött som helst för det är morotskaka det handlar om. Och det kan aldrig bli fel. 

Ann-Louise

12 kommentarer:

Sirpa sa...

Hej! Vad härligt att läsa att det finns flera som jag! Gillar ena dagen och efter nån tid ryker de, FB orkar inte, etc! Jag tycker det är inget fel med det! Man måste få tycka som man vill inte som andra vill! Har det bra!
Kram Sirpa

Anonym sa...

Håller med dig finis. Huvudet på spiken som vanligt gahhhh att du inte bor närmare. Då hade jag kommit förbi på morotskaka och skrattstund : )) kram din Ingeborg i Hjo som längtar till storstan : (

Anonym sa...

ibland kan man få såna dagar.. Och det är ju bra att du slutar tidigt imorn och kan "återhämta" dig med en god fika.
Gonattkram! :)

Fru Martinsson sa...

Vad skönt att ha en god vän att dela sina tankar med speciellt om man har en upp och nerdag!

Kram och imorgon är en annan dag!

Lenas Univers sa...

Jupp... som jeg før har sagt! Fika er en fantastisk oppfinnelse... Styrer opp selv den mørkeste dag!

Driver også og filosoferer over hvordan jeg vil ha det her hjemme... kommer nok til å ommöblere litt til...
Det blir bra det....!!

Klems Lena

Majken sa...

Visst kan man ändra sig i tycke & smak :-)

& vissa dagar orkar man inte med folks "perfekta låtsasliv" & facebook blir ibland skryt & där man framhäver hur bra man är :-)

Hoppas kakan smakar gott!
KRAM

Karin sa...

Ja, se den där morotskakan...och aldrig skickar du någon bit till Nisse som du lovade ;)

Precis så tänker jag också: Det ska bort, det puttenuttiga! Konstigt, men jag håller på med en liknande utrensning!

Det är snart snudd på att jag tar hem ett rostigt gammalt skåp:)
Men - det skulle åka ut med ett studs och jag skulle förmodligen skickas till psyket :(

Kul att du har fina stunder med allvar och skratt - den bästa blandningen helt visst!
KRAMAR ♥♥♥

Milla sa...

Visst kan man förändras i tycke och smak - inget konstigt med det :)
Vad ska du klä fåtöljen med nu då? Kram Milla

Anonym sa...

Ingen dag är den andra lik....det ska gudarna veta och som i mitt fall med värk och begränsningar varje dag....så griper man efter halmstrån hela tiden för att orka och lätta upp tillvaron.......
Jag är lite som du ....måste ha variation....och om någon ska göra mig glad så ska det vara äkta....påklistrade leenden och inställsamhet, självgodhet...osv osv. Göre sig icke besvär........
Hoppas du får en riktig kanondag idag med vännen :)
Varm Ann-Louisekram

Erika sa...

Jag har en vän som för en tid sedan skrev så här på Facebook: "Om någon skriver "carpe diem" här så måste jag nog tyvärr döda den personen". Riktigt så långt kanske man inte måste gå, men visst kan det kännas trist att läsa vissa uppdateringar ibland. Jag brukar tänka att det nog är så att vi alla fyller något slags behov när vi skriver på fejjan. Jag blir mest irriterad på de som lägger upp länkar till femton låtar på raken, och då gärna från åttiotalet.

Det söta är svårt ibland. Jag saknar det lantliga och blommiga i min stuga som ska säljas nu i vår. Hemma har jag mest svart, beige och grått. Lite som jag själv. Inte så färgstarkt men lugnt för ögat. Själv antar jag lättmjölksfärg så här års. Blåaktig hud - fy!

Morotskaka är gott och sött. Jag bakade cake pops igår för att bjuda på här på jobbet, men glömde dem hemma. Så kan det gå när man har hjärnbrist! Kram!

Lövkojan sa...

Jag har inte ens FB och lika glad är jag för det:)nä tack, känns som ett ställe för mycket att ta in vad alla tycker och tänker, kan själv:) nä det får allt vara nån måtta på sött och gulligt, själv går jag just nu och blänger på mina pelargongardiner och vet inte om jag tycker om dem längre, nåja, de får lite tid till...
Bokstäver och citat är jag helt säker på att jag är allergisk mot, jag står inte ut!
Skönt med en vän att skratta riktigt mycket med, det är hälsa det!

Ha en finfin fikastund, kram Marie-Louise

::fina:: sa...

Underbart skrivet! vad jag känner igen mig! Jag vet att man inte får säga att man hatar något för det är ett väldigt starkt ord men jag känner nästan så inför det här med väggord och käcka citat. Det har bara blivit för mycket. Visst, jag har alltid älskat ord och vackra meningar - men de passar bäst i böcker haha! Och Fackebook, ska jag berätta för dig att jag vägrar det. Kanske inte helt iofs, för jag har ett konto på jobbet - bara för att jag var tvungen att administrera jobbets sida. Men mitt konto är anonymt. Jag vill inte att alla ska veta allt, se allt. Och familjen Annorlunda - nej det kan jag inte ens se reklamen för utan att bli irriterad! hihi, nu fick jag också skriva av mig lite! Kram!