- "Nej, säger jag. Döden är inte rolig att prata om, men ibland måste man".
Dottern som är äldre har större och djupare tankar kring döden. Men det är svårt för henne att tänka sig in i det att deras mormor, min mamma, dog när jag var tolv år gammal. En gång när vi pratade om just det sa hon betänksamt - Och jag är 10 år nu....
Förra sommaren begravde de en spyfluga i sandlådan. De gjorde ett kors, grävde ner flugan och begravde den helt enkelt. Den var ju död. Att en fluga dör är mycket enklare att förstå sig på. Svårare saker än så ska ett sommarlov inte behöva innehålla. Mitt sommarlov innehöll att min mamma dog. Den hösten kändes det jobbigt att börja skolan igen för jag visste att alla visste.
Ann-Louise
17 kommentarer:
Tack för att du delar med dej,
min bror dog när jag var sju år. Så vi blev vana att försöka att prata om det, vilket har gjort det lättare att hantera ämnet när man blivit äldre också.
Kramar till dej
ulla
och det är inte alltid så lätt att förklara när man inte själv förstår...
Det kan inte ha varit lätt för dig, när vår dotter var ungefär i åldern så hade jag dagbarn, o dagbarnets mamma dog i cancer, det var en mycket jobbig tid för henne, vid ungefär samma tidpunkt var det Mors Dag o då sa min kära dotter "mamma, vi firar inte mors dag nu", de skulle nämnligen rita till sina mammor i skolan o det blev för mycket för min dotter.
Kramizzzzzz på dig vännen;)
Förstår du verkligen inte varför jag tycker att du skall skriva en bok? Du tillför alla så mycket. Just därför.
Kram
Karin
Min dotter var helt övertygad om att jag skulle dö när hon fyllde sju. Fel hade hon tack och lov men då var hon helt säker. Tordes inte sova och nätterna före födelsedagen var skitjobbiga. Mycket tankar har det varit, först en pappa som nästan försvann och sen en morfar som faktiskt gjorde det. Och nu är det sonens tur, så nu är det en ny sväng. Jobbigt att prata om men så nödvändigt, så nödvändigt. För osagda ord kan bli stora, svåra tankar i en liten själ..
Vilken mardröm för en 12-årig flicka...
Min dotters kompis var oxå 12år när hennes mamma dog hemma i sängen 36år gammal. Det är tufft för en flicka precis påväg in i tonåren när mamma kan vara extra värdefull... Ja du vet ju allt det där....
Svårt för barn att greppa detta med döden.. vart tar man vägen när man dör, vad händer? Det är ju inte lätt att svara på då man faktiskt inte vet... MEN jag tycker beskrivningen i Bröderna Lejonhjärta är fin...
Ha en fin kväll!
Kram
Åhhh ja det är inte lätt att prata om döden. Varje gång vi försöker jag och sonen så börjar vi gråta : ( båda två! Tack för att du delar med dig varm kram Sofia
Så sorgligt.
Du har varit med om mycket och det har gjort dig till en stark människa. Det får blåsa hårt kring dej och du står rak mot det mesta.
kram
Du har rätt i att döden inte är rolig att prata om... men att man ibland måste. Jag tror det kan bli något lättare att förstå om man inte förnekar att döden finns. Att förluster finns. Förluster drabbar oss hela livet... på olika sätt. Så döden borde inte vara så svår att prata om.
Mina varmaste tankar till dig för att du ville berätta om den där sommaren... ♥
Att förlora den närmaste under barndomen är det svåraste som finns. Jag har förlorat min kära bror. Jag har många tankar nu när jag ser hur min 12 årige son mår dåligt pga min skitcancer. Jag kan relatera mig till hur du mådde och hur det har påverkat dig resten av livet. Styrkekram <3
Du är så klok och fin i hjärtat. Du beskriver svåra saker i livet på ett lekande sätt men får ändå fram djupet i budskapet. Tack för att du delar med dig. Så fina tankar över en kvällsfika med barnen. Den trygghet du ger dina barn genom en sådan stund kan inte beskrivas i ord. Jag hoppas du förstår vad jag menar.
Tack för dina fina ord inne hos mig.
Ha en skön dag.
Kram
Döden är abstrakt för de flesta - innan man drabbats av den på nära håll.
För oss är den alltid närvarande i form av en liten bror som inte hann riktigt hela vägen ända fram.
Ändå räknas han självklart in i syskonskaran!
Kram och fortsätt ta dig tid att prata om det svåra och svarta med dina barn, det hjälper dem att på sikt få ett begrepp om det oundvikliga!
Döden är svår. Svår att uppleva och wvår att prata om. Döden finns så nära./Lila-Christina
huu ja..kära! det där med allt vad omgivningen vet är också en grej..! hur de upppfattar och reagerrar på hur man mår. måste varit tufft det där i en så ung ålder..balsam till dig du unga..
själv varit väldig förskonad fram till Vida. tror mina barnd har fått en fin uppfattning ändå nu efter Vida. hon finns ju med oss, som de säger..vi räknar med henne..
kramar en fredag Lycke
Viktiga saker att blogga om, du ser hur många som vill dela med sig. En fin blogg har du med många klokskaper. Tänker lite extra på dig när jag ser ullhjärtat och det känns att du har ett vackert och mjukt hjärta!
Jag förlorade min man och barnen sin pappa när jag var 34 och de sex och tio år unga. Ingen lätt händelse för så små barn. Vi talar ofta om sorgen fortfarande, tretton år senare. Framför allt min yngsta dotter upplever en stor sorg nu, då hon är på väg in i vixenlivet utan att nånsin ha upplevt att ha en pappa, då han var sjuk i flera år innan sin död. Stor kram till dig för att du är så viktig för oss läsare!
Inga lätta samtal det där. Men ibland nödvändiga. Tack för att du delar med dig!
Ha en fin helg!
Kram!
Obegripligt svårt att förstå hur man klarar av att förlora en förälder så ung. Tack för fina texter!
Skicka en kommentar