Små krav eller bara lättroad?

Om ni bara visste vilken lycka det var den dagen när vi fick vår första kyckling! Vi hade under två dagars tid hört pipande från ägget. Plötsligt så var hon framme. Mjuk, dunig och bedårande. Det var det minsta vi sett. Den mjukaste lilla varelse med de största fötter. Oranga stora varma fötter. Pliriga pepparkornsögon. Lycka. En egen alldeles ljusgul påskkyckling i september. Vad vi var glada.  

Inte har man stora krav här i livet när en liten kyckling kan göra en överlycklig i flera veckor. Inte stora krav eller är man bara fruktansvärt lättroad kanske? Vad jobbigt det hade varit om man inte kunde glädjas även åt de små tingen utan hela tiden sökte efter mer och mer. Att inte kunna finna ro någon gång. Det finns de som aldrig är nöjda. De som bara söker efter nya saker, nya händelser som skall överträffa de föregående. Ett tungt arbete att hela tiden försöka "toppa". Att skapa, drömma, önska, planera och längta efter att få se och uppleva gör nog de flesta av oss. Att göra det är ju halva nöjet. Att kunna genomföra; den andra halvan.

Önskar er en riktigt härlig lördag!