Håll fokus nu Ann-Louise!!!

Igår var jag till sjukgymnasten. Äntligen får jag hjälp med min huvudvärk som troligast kommer från att alla muskler från axlar, nacke och hela baksidan av huvudet är överbelastade och sträckta. Som det är nu får jag inte stretcha eller träna och jag ska under minst två veckor föra en huvudvärksdagbok. Sjukgymnasten vill veta mer om min huvudvärk trots att hon fått en bra bild av vad som felas. Det är jobbigt att ha det så här, att alltid gå omkring med kramp, känslan av att huvudet är för tungt så att jag inte orkar hålla upp det och denna ständiga huvudvärk dygnet runt. Ändå ska man jobba och försöka leva som vanligt. 

Det spelar ingen roll hur jag försöker göra och tänka rätt, ändå gör allt ont från axlarna och speciellt nacke och baksidan av huvudet. Denna ständiga kramp som till och med har spridit sig till musklerna på halsens sidor. Det går inte alls fungera normalt och jag blir helt slutkörd. Men jag känner hopp nu ändå. Äntligen någon som lyssnar och inte bara vill ge mig värktabletter. Sjukgymnasten sa att det kommer att ta lång tid men jag har en stor tro till att det i alla fall kommer att bli mycket bättre till sist.  

Som sagt, det hon vill börja med är att jag skriver huvudvärksdagbok i minst två veckor, sedan ska hon ta beslut om vilken typ av behandling som säkert kommer att fortgå i flera veckor tills musklerna slappnat av och slutar krampa. Efter det blir det träning. Ja, det kommer att ta tid men för första gången på alla dessa år går det åt rätt håll. 

Jag ska göra allt hon säger åt mig. Även tråkiga träningsprogram. Jag vill verkligen och måste verkligen få ordning på det här. Till sist kommer man till ett stopp då det verkligen inte går längre. Precis som då jag äntligen vågade mig till tandläkaren. Jag tänkte då att de trasiga tänderna kanske var en orsak till min huvudvärk men det visade sig inte vara det. Men tänderna blev lagade och en stor tyngd föll från mina axlar. 

Något annat jag bestämt mig för att göra är att träna de djupa magmusklerna. Var de finns har jag inte en aning om men det måste göras. Även det kommer den här duktiga sjukgymnasten att hjälp mig med. Att stärka den djupa magmuskulaturen är ett måste som är nödvändigt. Det är en hel del på gång för en sån som mig som inte tränar nåt alls. 

Men jag har sedan länge bestämt att detta år är då det händer, allt det som jag bara skjuter framför mig och inte vill. Jag har bara en kropp. Jag har ingen ny stark fräsch i garderoben som går plocka fram. Nu gäller det att inte ge upp. Håll fokus nu Ann-Louise, säger jag åt mig själv. 

Just nu längtar jag efter granarnas mjuka årsskott. Det vräkte ner snö igår och det kändes nästan hopplöst. Vi har tillräckligt med snö som väntar på att försvinna och då och då kommer det bara mer. Men idag smälter det och droppar från taket. Jag hörde fåglarna genom fönstret och just nu skiner solen. 

Det finns hopp på flera vis.