söndag 26 augusti 2012

Sova med mig i Rosenrummet

Många är de gångar jag ser på henne när hon inte vet. Tänker att vad snabbt tiden går och hon har blivit stor. Snart elva år sedan hon kom. Alla klokheter och finurliga tankar hon har hoppas jag stannar kvar. Hennes humor och lustiga uttryck. Hennes förståelse och mod. Bara snart elva år och med insikt mer än man kan tro. Ibland kan det vara jobbigt att förstå och veta mer än man kanske vill. När man snart bara är elva år. 


Men ännu vill hon låna min sko att använda som båt. Hon sa - "Mamma kan jag sova med dig i Rosenrummet?". Och vi skickar fadern upp till hennes säng att sova, för vi ska sova i Rosenrummet med rosor i nattmössan. Somna med finurliga leende på våra läppar och de rödaste rosor på insidan av ögonlocken. 

När morgonen kommer ligger vi kvar i sängen, gäspar, tittar på varandra trött och fnittrar lite. Fadern kommer nedför trappan med ont i ryggen efter en natt i en annan säng. Nästa natt är det hans tur att sova med mig i Rosenrummet... 

Ann-Louise

19 kommentarer:

Anonym sa...

mys! Kram

Jenny sa...

Så mysigt med en snart 11-åring, njut medan du kan, mina är stora nu, men ibland blir de små för en stund ;)
Kram Jenny

MARIA I KOS sa...

Så mysigt !
Min "minsting" blir 15 år på tisdag .
Ha en fin kväll
Kram ♥

Eva-Maria sa...

Mysigt det lät.. :)
Nu har jag fått min sänggavel monterad så nu ska jag sova gott utan att flotta ner tapeten..he he

Äventyret framtiden sa...

Det är kärlek banne mig! Underbar liten beskrivning om din dotter och dig. Sov gott bland rosorna

kramar
Karin

Lövkojan sa...

Häärligt!
Ha en fin vecka, kram Marie-Louise

Anonym sa...

Å vad fint du beskriver din dotter! Tänk att hon har en så fin mamma som ser allt detta i henne =)
Vad härligt att hon vill sova med dig trots att hon börjar bli stor (fast hon är liten), ja jag menar mellan två världar.
Ha en fin kväll! Kram/ Ida

Majken sa...

ja en natt kan väl fadern avvara....

kärleken till sitt barn är stor....

Ha en fin kväll!
kram

LyckligaPraliner sa...

Åh Tack Ida!! :) Vad roligt att du skrev en kommentar och länge sedan vi träffades. För det är väl den Ida jag tror :))

Vi har så mysigt när vi ligger och surrar där under varsitt fluffigt täcke. Känns nästan som att sova i tält. Nästan som pyjamasparty :))

Kram till dig Ida!

Ann-Louise

Anonym sa...

Så vackert du beskrivit er fina dotter wow. Kan inte du maila mig din adress? Har en liten grej jag vill skicka till dig : ) sofiapihlsgard@hotmail.com kram Sofia

Karin sa...

Tycker nog att du beskriver en dotter som väldigt mycket liknar sin mamma :)
Kramar till er båda ♥♥♥
å-å

Familjen R sa...

oh va fint att kalla det rosenrummet...man vill ju bara sova jämt ;)

mintekopp sa...

Låter underbart, vilken härlig dotter du har!!

Kram

Anonym sa...

Så förståndiga barn kan vara och djupa i sitt sinne.
När vår dotter var fem år säger hon en kväll som så: ...jag vill leva... så jag får ett bra liv......
Ja..vad svarar man på det.. jo det blev ett långt samtal om hur man kan göra för att få ett bra liv.
Såna stunder glömmer man inte, tack och lov.
Ha en finfin dag
Ann-Louisekram

Vida sa...

Så oerthört vackert skrivet. Tycker du ska spara den här texten och ge till henne om några år..

Kramar

Anonym sa...

Vad härligt du skriver. Så mycket värme, humor och kärlek i dina inlägg. Det gillar jag.
Kram

Linda sa...

Gulle dig! Vad mysigt ni verkar ha där i rosenrummet! :)

Tack för din kommentar om min mans morfar. Han var sannerligen en underbar man!

Några av bilderna från Mini Empire finns hos mokkasin (bloggen du vet) och så tror jag att Bookbinders Design har en webshop där man kan beställa.
Lycka till!

KRAM

till-vidas-ara sa...

oj vad det kändes att läsa det här. för det är så lika med min lilla, hon 10 år, så mycket insikt och klokhet..och allt det där du skriver..och ändå så mycket barn..
våra rara...aah..
och om den där typen du bodde med vid 19. vilken tur att han försvann vidare då..inte kyssas..hrmpff..vilken typ.. :)

kramar Lycke

Ida sa...

Ja, Ann-Louice, det är den Ida du tänker på. Tack för kramen!

Visst var det länge sen vi sågs, saknar ditt skratt!

Jag jobbar nu på en förskola på samma område där du jobbar. Brukar titta när jag cyklar förbi för att se om det är någon jag känner =)

Kram/ Ida