Jag pratar om träning. Motion. Röra på sig. Promenera. Komma i form. Har inga kg som måste bort men jag borde stärka min kropp. Få upp flåset. Det är uppenbart.
Vad ni är duktiga! Ni som tar itu med det och gör det trots att det känns jobbigt. Trots att ni allra helst skulle vilja sitta i er soffa och titta på utsikten. Men ni kliver upp och tar itu med det. Jag rör mig mycket under dagarna men inte som motionsform.
Nej. Det är för bedrövligt alltså. Hur ska jag kunna komma igång. Jag startar ju inte ens. Varför tar jag inte itu med det bara tänker jag.
Och tiden går
♥ Önskar er en fortsatt fin helg ♥
20 kommentarer:
Du är INTE ensam. Jag hatar verkligen att motionera. Erkänner villigt. Försöker hela tiden hitta en form som jag skulle stå ut med. Tycka var rolig. Men än har jag inget hittat. Det är för bedrövligt. Jag skäms
Ja du, ännu en gång: Synd att vi inte bor närmare och kan motionera tillsammans. Har nu verkligen bestämt mig för att ta tag i mitt liv. Yngre än så här blir jag aldrig, men piggare kan jag bli!
"Taget" ska jag ta när det blir ljusare ute och isen försvinner från vägarna:)
Kram! ♥
jag tror att man måste få smak på endorfinlyckan för att komma igång, och då måste man ta sig i kragen ett par tre gånger så är man igång. Det ger mersmak, så sen vill man inte vara utan det. Jag går på spinning två gånger i veckan och för mej har det blivit ett måste annars mår jag inte väl.Jag får ur mej frustration, och dålig energi och får mera positiv energi. och jag går inte heller dit för viktens skull. Jag missar det inte för mitt liv, liksom. hoppas du hittar ditt sätt ;)
kram och lycka till//Ulla
Samma här!!! Men jag skulle verkligen behöva träna, för min rygg, för de extra kilona som fastnat....
Skulle verkligen behöva en rejäl spark i baken, men....det är så mycket skönare att sitta här med ett glas vin...på måndag säger vi, då blir det av!!! finns det inte nån bloggare som kan dra igång oss???
Ha nu en skön lördagskväll först!!!
Här är ännu en. Jag känner så väl igen mig i dina ord. Jag vet att jag borde bli bättre på att motionera. Att jag mår bättr då. Att det är något jag bör göa för mig själv och min hälsa. Trots det är de så himla svårt. Kanske får vi peppa varandra. Vi soffpotatisar får går samman och peppa varandra till att röra på oss lite mer. Att ta den där promenaden, simturen, gympasset eller vad det nu må vara. Det är ju faktiskt både vi och vår hälsa värda. Och varför vänta till på måndag (varför ska vi alltid börja våra nya liv på just måndagar?)? Nej, imorgon. Då blir det promenad för min del.
Sköt om dg!
Kram Lotta
En kille på mitt gym sa något väldigt klokt en gång "det gäller att tvinga kroppen några gånger, tills kroppen vill själv". Det låter hemskt, och inte så kul, men det ligger en viss sanning i det.
Endorfinruset som jag får av träning får man oftast inte första gången. Först måste kroppen igång.
Jag skulle verkligen önska att du kom igång. Kan inte låta bli att konstatera att dom jag känner som inte tränar får fler och fler krämpor. Och det handlar inte om kilon utan om att ha en stark och frisk kropp.
Förlåt om jag "predikar", men jag vill ju så gärna att alla ska få känna den där endorfinkicken! :)
Kom ihåg att man inte behöver gå till gymmet. Du kanske ska börja dansa eller nåt?! :)
Kom igen nu - du kan!! Och vinglaset kommer att smaka ÄNNU bättre efter motionen! :)
Kram på dig!
Hallå där Ann-Louise, du har snott mitt inlägg:-)). Skojar bara, men det kunde varit jag som skrivit. Jag är "periodare" och med det menar jag inte att jag varje dag utan i prerioder någon gång i veckan. Tidigare mer än nu.
Fast jag gillar inte att folk ska försöka "frälsa" andra oavsett om det gäller att banta, sluta röka eller exvi motionera.
Var och en måste få leva som de vill, utan dessa pekpinnar. Det blir ju definitivt inte roligare av att man får dåligt samvete om man inte lever upp till omgivningens förväntningar.
Jag har hittat en träningsform som jag gillar, dansmix. Det är det viktigaste för mig. Att det passar mig. Sitt du i soffan om du vill, men gör det med gott samvete. Rätt som det är så reser du dig säkert. Med ditt jobb får du ändå betydligt mer vardagsmotion än vi kontorsråttor:-)
Jag kanske kan få ge dig en varsam spark i baken? :-D
Den enda motion jag utövar är att promenera, jag har ju hund & det gör jag flera ggr om dagen.. är nöjd med det... :-) Att det bara blir promenader beror ju på att jag har en skruttig kropp tyvärr....
Hoppas du kan hitta en bra & rolig träningsform :-)
Ha en fin dag!
Kram
Många känner nog igen sig i detta. Tyvärr är väl kroppen lat i naturen och blir lätt bekväm. Men det går ju att förändra kroppens "tankemönster" också. Jag har tidigare alltid tränat mycket och mått bra av det. Det blev som ett gift och man mådde istället inte bra när man inte rörde på sig. Jag saknar den känslan av välbefinnande och att känna sig stark i kroppen. Efter Lilleman har jag aldrig kommit igång igen. Måste verkligen ta tag i detta när den här graviditeten är över för man mår så otroligt mycket bättre - både i kropp och själ för man blir så stolt över sig själv.
Bästa sättet är - som man alltid läser - att börja med något man tycker. Att ta det lugnt och starta med promenader som man kan växla upp.
Lycka till!
Och ha en fin söndag. Kram.
Men det är väl en ständig kamp att ta tag i saker, att få det att bli av. Gör en agenda för våren, klart DU fixar detta.
Hej!
Ramlade in här idag och stannar kvar! :-)
Ha en fin dag!!
Kram Anki
Å ibland är det bara så svårt, att ta sig i kragen och komma igång. Jag vet precis hur det är. Men när jag väl har tagit det där steget så brukar det bli lättare och lättare för varje gång, lite som att sätta en sten i rullning :-) Lycka till nu!
Kram
Jag installerade en stegräknare i min mobil. Det sporrar mig till dagliga promenader.
Ett litet tips bara... :)
Kram
Jag tillhör inte den duktiga skaran :-).
Skrev en lång kommentar till ditt förra inlägg..men det kom inte in. Provar här i stället.
Bloggandet är kul och man hittar fina bloggar som det känns hedervärt att få följa med. Elakheter hör varken hemma irl eller i bloggar. Man ska uppföra sig mot andra som man gör irl.
kram
Du har i alla fall tänkt tanken och det är alltid en början! Kram 3 tanter.
Jag rider...det är roligt! Jag skulle kunna går en flamencokurs också om jag hade tid. Det skulle också vara roligt :)
Alla gillar inte att springa...det måste vara roligt om det ska fungera :) i alla fall för mig.
Jo, jag tar ju tag i det med jämna mellanrum kan man säga :) så där lite lagom!
Japp, nu har jag också anmält mig, såå sött hjärta, kram Marie-Louise
Eftersom jag lider av RA så är jag lite piskad att ta dagliga små promenader, annars skulle jag bli stel som ...jag vet inte vad;)
Sen är det faktiskt riktigt skönt att ta små promenixar för att inte tala om hur nöjd man är när man kommer hem;)
Kramizzzzz o kom igen nu;))
Du behöver inte vara lugn ;) du äro icket ensam! Jag har hållit på i 12 år med att komma igång. Har än inte lyckats mer än att få upp nåt slags hastighetsrekord på gång mellan soffa o tekokare med en liten omväg förbi chokladasken. Still working on it :D
Den enda fördelen med att vara muskelsjuk är att jag inte kan träna. Det är såååå skönt att äntligen släppa det evigt dåliga samvetet med att träna för sällan o för lite. Hoppas du kommer igång för det gör ju gott...efteråt :)
Skicka en kommentar