Alla dessa kvinnor som visste att de ingen valmöjlighet hade. De gifte sig med den man mor och far bestämde. Inte alla fick gå de 6 år (?) i skola som de hade rätt till. Sprit. Hembrännt. För många karlar i dessa trånga hus fullt av barn och en fru som slet ont var det spriten som betydde mest. De söp, slogs och brände pengarna. De få pengar som fanns. Att fru och barn gick i trasor spelade mindre roll.
Dessa starka kvinnor som gjorde det bästa de kunde och älskade sina barn. Vad hade de för möjlighet att ta barnen och börja om på nytt. Nej, de fick allt lov att stanna kvar. De gjorde så gott de kunde med de små möjlighter de hade och gladdes åt det lilla. För vad hade de för andra alternativ. Även om deras hjärta längtade efter mer. Även om kroppen värkte. Även om de hade en knivskarp hjärna och klokare än ugglan. De föddes på den tid det inte spelade någon roll. Gudskelov fanns det kvinnor som levde ett bättre liv.
Fortfarande i många delar av världen saknar kvinnan värde. Och ändå lever vi på 2000-talet. Det gör mig arg och frustrerad. Vi har väl alla både läst och sett i tidningar, nyheterna och dokumentärer om vilket straff som i vissa länder anses passa en kvinna som lämnar sin man efter att i åratal blivit misshandlad och våldtagen. Det är män som bestämmer att ett lämpligt straff är att få öronen avskurna. Bli nergrävd i marken en bit och stenas till blodet färgar kläderna röda eller få syra kastat i ansiktet för att det skall bli fult. För då vill ingen annan man ha henne heller.
Vad finns det att säga? Vad finns det att göra?
Vad finns att säga om vi bortser från religion, åsikter, synsätt och värderingar som ärvs generation efter generation. Vilka ord blir kvar att säga. Är en kvinna ett hot? En kvinna är stark och måste kuvas och hållas i ett koppel med ett halsband hårt. En kvinna går inte släppa loss. Dess tankar, känslor och kraft måste tyglas och kväsas i dess linda, med alla medel. För kvinnor är alldeles för starka och de ska man vara rädda för. Stoppa dem. Tolkningsfråga.
Tack för att ni läste! Jag önskar er en bra dag! ♥
16 kommentarer:
Och tack för att du skriver, mycket tänkvärt!!
Härligt med lov =)
Ha en bra dag, kram Jenny
Mycket av det du skriver fattar inte jag. Diskuterade med mina arbetskamrater för många år sedan på en lunchrast. Vi som suttit blev inkallade till chefen sedan, då vi haft åsikter om precis sådant du beskrivit. Vi hade inte rätt att ha åsikter om det. Det var en av många gånger vi blev kränkta av den chefen...
Nåväl, jag har startat min kurs och håller på med andra uppgiften. Det är ju en distanskurs och man kan ta det i sin egen takt. Jag vill nog öka takten lite, så jag blir klar tidigare. Kul är det!
Kram Helena
Ja kära du, det där är en alltid bakomliggande fråga som hänger med vart man går. tänker ofta på det - hur de hade det förr med alla dessa barn, på de i andra länder! Hur man ärver föreställningar om att det är ok! vi lever säkert med fler än vi anar fortfarnde, men visst har vi det underbart i jämförelse! tänker att man kan göra mycket i det lilla, till de man märker har det svårt runtikring sig..orken räcker tyvärr inte mycket längre alltid. Fadderbarn har vi - men att rädda hela världen - det går inte. och är alldeles för arg på detta för att bli inom politiken - skulle steka dem levande de som hindrar bättring..ungefär :)
Härlig dag till dig ändå, Lycke
Hej! tänkvärt text! kvinnan har alltid hållt ihop hus o hem,med sina starka händer,sitt tålamod o varma hjärtan..Männen kan vi disskutera!!Dock inte alla!Tur att det har blivit ändring,även om inte det är så i alla delar av världen! ha det gott kramiz Jessica
Genom historien har det nog varit så också i andra kulturer. Jobbar själv inom medicin och känner inte igen mig här, jag tar för mig, finns, kan och det respekteras. Kanske är det det som är lösningen..Hemma är det oerhört jämlikt, tror min mamma har ett finger med i spelet här. Inte tvättar hon för mig eller så utan har tutat i mig att jag är värd något, basta!
Kram
Mig kan ingen stoppa... no way!
mycket bra skrivet! tänkvärt! Girlpower to the people!! kramis
Tack för ett fint inlägg!
En sak som vi nästan alltid glömmer bort i de här sammanhangen är att prägeln lever med i många generationer. Det är hårt för många kvinnor ännu och det har varit fruktansvärt hårt här också tidigare, ojämställt. Kvinnan var inte värd lika mycket som mannen.
Men prägeln har vi alla burit med oss i generationer,både kvinnor och män. Just därför har vi kvinnor också fostrat våra söner annorlunda än våra döttrar. Vi har följt mönstret, omedvetet.
Tack och lov så har det blivit mycket mycket bättre.
Jag håller med dig Ann-Louise, det här är någonting som man kunde skriva hur mycket som helst om.
Kanske någonting för alla bloggvänner att skriva om tillsammans. Bloggboken om kvinnor och män:).
Ha en fin kväll!
Karinkram!
Tack för era kommentarer och synpunkter! Det jag skrev om Sverige handlar om dåtid. Det jag skrev om andra länder är nutid. Finns alldeles för mycket att skriva om Sverige nutid. Det handlade inte om vår syn på kvinnor i Sverige nutid. Det blir ett annat inlägg....
Ann-Louise
Det som jag tycker är allra värst är att en del kvinnor från andra länder i nutida SVERIGE blir utsatta för samma förnedrande behandling som våra dåtida och deras nutida kvinnor. Hängde du med där? ;)))
KRAM ♥
Japp! Klart jag gjorde Karin :))
Så viktigt och angeläget ämne!!!
Så bra att du tar upp det här så att fler påminns eller kanske får upp ögonen! Att stillatigande se orättvisor är ju att medverka till förtryck.
Kram Ingela
Tack, för ett intressant och tänkvärt inlägg./Christina
Vilket bra inlägg. Man får vara glad att man är är född i Sverige och under "rätt" tid. Kvinnor har oftast fått dra tyngsta lasset hemma och med barnen och förr i tiden när allt var omodernt och med jordbruk och karlarna jobbade borta i skogen långa tider. Nuförtiden är det andra slitsamheter för kvinnor med att försöka kombinera karriär och barn och hem, samt idealen många går på med utseendet också. Det finns hur mycket som helst att prata om detta.
kram
Mycket bra inlägg! Du har verkligen förmågan att sätta ord på saker och ting.
Jag upplever faktiskt att vissa män ser kvinnor som ett hot, även om männen aldrig skulle erkänna att det är så.
Är vi så starka och mäktiga? :)
Skicka en kommentar