Då får jag faktiskt dåligt samvete när jag ändå skickar iväg honom till skolan. När jag till sist med sträng röst sagt åt honom att nu måste han sluta, han måste på skolan. Jag vet att han förmodligen verkligen skulle behövt att bara vara hemma, vila, ha lite lugn och ro. Även vuxna behöver såna dagar.
Men för honom handlar det inte bara om en dag. Hade jag låtit honom göra det idag, som han tänker nu, vet jag att det blir problem sen. Ja. Så lätt är det att få dåligt samvete. Fast jag vet att han är på skolan nu och är glad. Han kommer att komma hem glad också. Nu behöver den här mamman krama en höna och sedan krama en liten son när han kommer hem.
Hej då!
10 kommentarer:
Det dåliga samvetet, ja när har man inte det?
Tror säkert att sonen kommer hem glad och lycklig som du skriver;)
Kram Helena
Stackars liten! Och jag förstår att mammahjärtat brister. Vi vill ju alla att våra barn ska ha en positiv känsla för skolan och nog kan vi alla minnas tillbaka till vår egen skoltid och saker vi tyckte var jobbiga med skolan. Men samtidigt vet vi ju idag som vuxna att kanske var just det där som kändes tråkigt i skolan det viktigaste vi lärde oss. Att livet inte är roligt hela tiden utan att vi också måste göra de saker som är mindre roliga. Att vi behöver utmaningarna men också att det viktigaste är att vi gör vårt bästa. Mer kan ingen begära.
Ha inte dåligt samvete vännen. Du är en fantastisk mamma som trots ett värkande hjärta gjorde det rätta och din son älskar dig.
Krama nu om hönan ordentligt och sedan sonen när han kommer hem. Säkert glad och full med historier att berätta om sin skoldag.
Kram till dig
Oj, så det där känns igen....minns när min egen son var liten och jag förde honom till lekparken, fastän jag märkte att det tog emot hos honom...
Av en fillfällighet så tittade jag mig bakom när jag gick därifrån och såg honom stå med mössan nerdragen över huvudet, helt ensam, inte en vuxen såg åt hans håll överhuvudtaget. Då gick den här mamman och tog hem honom, för gott..men det var förstås speciellt...när skolan började gjorde jag som du..kramade hundarna(hade ingen härlig höna) och sedan barnet/n, när de kom hem....
Det är inte lätt att vara liten..
inte stor heller alla gånger.
Hönapönakram
Karin
Lille vännen, jag förstår att det värker i modershjärtat! Tur att du har en så fin hönapöna att krama om! Jag brukar säga att en mamma mår lika bra (eller dåligt)som det av hennes barn som har det sämst mår.
Som tur är så kan du trösta dig med att det går över och att du har tagit rätt beslut även om det känns:)
Kram på dig kära, kloka lilla du!:)
Måste bara tillägga att det var en väldans fin bild du har tagit! Man ser ju varenda liten mjuk fjäder! Kram!!!
Ja usch ja. Fruktansvärt att lämna ibland..
Krama en höna är ju onekligen en bra idé, fast mina blir så spattiga då - är dina kramtama?
Ha det så fint och tack för din glada kommentar idag!
Kram Frida
Åh, så hjärteknipande!
Jag förstår verkligen så väl hur du känner och också ditt val att ändå skicka honom. Kruxet är just att livet är så jobbigt ibland och själv har jag önskat att jag kunnat skydda dem från såna där dagar när man bara vill få stanna hemma men det går väl som sagt inte.
Hoppas allt blir lite lättre imorgon!
Kram Marie-Louise
Vad glad jag blev av att se att du hittat till mig. Varmt välkommen!
Ledsna mammahjärtan har nog alla vi mammor haft. Jag minns gråtattackerna när jag lämnade på dagis (för 20 år sen). Kan fortfarande slita i hjärtat... men i nästa andetag vet jag... hon är idag en toppentjej på 21 år och har inte fått några bestående men. Håll ut!
Kram
Men liten då...:(
Men som du skriver... han kommer att komma hem glad. Iväg tidiga mornar är jobbigt och känns såååå tungt men bara man kommer iväg så känns det bättre sedan. :)
Ja, just nu har vi tre golden. Vi lånade hem Sierra under tiden Mia var hos kenneln med valparna så Alma skulle få lite sällskap. Så kom Mia hem med Selma och Sierra stannade kvar hos oss. Vi har inte tagit över henne varken köpt eller som fodervärdar. Hon bara är kvar :) Hon funkar finfin här hemma så... hon får vara kvar till kennelmamman vill ha tillbaka henne :)
Kram
Jenny
ja att ha en höna att krama kan nog onekligen behövas ibland, fast jag brukar krama stor svart hund i stället! Kram till finaste du!
Skicka en kommentar