Tysta dagar

Efter två veckor med förkylning och ett dagligt kämpande för att orka jobba tar jag nu beslutet att vara hemma i tre dagar. Mina stämband har sagt upp sig och jag har överansträngt mig. Har man så pass hes röst som jag har ska man inte prata. Alltså blir det ett besök hos doktorn och tystnad. 

Sambon skiner som en sol när det går upp för honom att jag knappt kommer att prata på flera dagar. Konstig man. 

Jag får väl sitta med händerna i knäet och fundera idag. Äta nån alvedon och hoppas på att få sova lite. Mycket mer än så orkar jag inte. Jag lovade sambon att vara tyst hela dagen för att kunna prata med honom när han kommer hem från jobbet. Han svarade inte på det. Det kan väl aldrig vara så att han tycker det är skönt att jag inte kan prata. Nähä. 

Solen, fikat och awarder!

Vi har haft en riktigt härlig helg. Tyvärr har fadern i huset missat allt då det är hans arbetshelg. Själv har jag jobbig huvudvärk som mest troligt kommer från det att jag nästan hostar ihjäl mig på nätterna. Jag är fortfarande hes och har varit förkyld i två veckor. Samtidigt som helgen har varit lugn och skön så har den varit tung av hosta och huvudvärk. 

Abbe & Pepper

Hundarna har sprungit som vilddjur ute i det nollgradiga vädret. Även de har njutit av solen och snön. Barnen har lekt i snön...

och åkt skidor i skoterspåren på ängen. Härligt!

Medan de var ute på ängen smygstartade jag med fikat. Jag öppnade garageportarna för att få lite lä i solen, hällde upp varm oboy, satte mig på sittunderlaget som jag lagt på en av sparkarna och sedan bara njöt jag. Njöt av att känna lite sol på mina bleka kinder och kanelbullen som smakade gott. Allt medan jag hostade lungorna ur mig. Nära på. Sen kom barnen och ville fika de också. Då satt vi där tillsammans på varsin spark och hade det bra. 

Varm oboy smakar verkligen gott ute. Likaså kaffe. Vi surrade och skrattade. Sonen åt bragokex och smulor flög ur munnen vilket givetvis ledde till ännu mer skratt. Fast mitt skratt låter mer som ett kraxande nu. 

Jag vill samtidigt säga tack till er som förärat mig awarder och liknade. Jag har fått flera men jag är dålig på att skriva om dem. Jag är inte otacksam utan tvärtom - jag är glad och tacksam över dem! Jag blir alltid lika förvånad över att få den uppmärksamheten. Jag som bara är tacksam över att det finns några som vill läsa. Tack Vida för den jag fick av dig tidigare och tack Livsnjutaren för den jag fick idag! 

Nu blir det middag och barnen ska duscha. Nästan den godaste doft som finns. Den av nyduschade barn. 

Hoppas ni får en bra vecka!

Hittills har den här lördagen

innehållit ett härligt väder och våfflor till lunch. Mycket gott! 

De fina rosorna på köksbordet lever fortfarande om än lite slokande. Men den vackraste rosen ser ni skymta där bakom, mumsande på en våffla. 

Sedan gick vi ut. Jag drog mössan över huvudet trots att det är varmt ute. Jag skulle nämligen städa hönshuset. Och så skulle vi ju göra lite annat. 

Sparkarna håller på att bli riktigt fula. Åren tar ut sin rätt. 

Medan jag gjorde lite nödvändigheter (skotta hönsskit) i hönshuset susade barnen iväg på sparkarna. I ett huj var de långt borta. 

Sedan fikade vi gott där vi satt på liggunderlaget på bron. Vi lyssnade på sång från en liten fågel i trädtoppen och pratade om att det är nog ändå bra härligt. 

Då bar det iväg igen efter vägen. Barnen på skidor och jag promenerande med hundarna. Vilket underbart väder och nu känner vi oss härligt trötta. En riktig friluftsdag. 

En lugn lördagskväll väntar. Strax middag och sedan lite godis i soffan. Vi tänder ljus, tuggar några godisar och försöker hålla oss vakna. Jag kommer att få allvarliga problem med att hålla mig vaken. Men oj vad vi är nöjda med dagen. 

Ha en härlig lördagskväll ni också!

Lite kök

Solen sken extra vackert en dag som var. In genom fönstret och de tunna gardinerna. Tidigare hade jag vintergardiner och sommargardiner. Det har jag slutat med för länge sedan. Till sist kändes det som att de mörkare vintergardinerna stängde ute det lilla ljus som var och jag kände att jag ville ha ljusa gardiner året om. Till sist slipper jag de gula tapeterna också...Men de får vara kvar ett tag till. Bättre kökstapet får man leta efter. Den tål att skrubbas ren från både ketchup, vattenfärger och annat. En riktigt tålig kökstapet som var värd det dyra priset för 8 år sedan. 

Köket nu med det nya bordet och de svarta stolarna som jag inte riktigt vant mig vid. 

Köket för två veckor sedan. Stolarna från 1991 och bordet från second hand. Oj vad jag var less på de möblerna och längtade efter ett vitt bord. Men ändå när jag ser på bilden ser bordet och stolarna varma ut. 

Jag köpte panellängder idag från ica för 49 kronor. Panellängder går ju finna väldigt billigt. Använd som långduk, klippa av och använda tvärs över bordet som bordstabletter eller varför inte sy en kudde. Min just nu ostrukna längd ska agera duk emellanåt. 

Nu är det fredag gott folk!

Ann-Louise

Lätta lunchen och hesa rösten

Det blev en lätt lunch idag. Laktosfri hallonyoghurt med en hög av Start naturell. Sockerbomb med andra ord. Mycket sällan jag äter sånt. Jag vill ha mat till lunch. Jag älskar lunch och det kan nästan räknas till en hobby. Men lunchen behöver inte vara märkvärdig på något vis. Enkel och god. Ibland får man vara glad att få något alls i magen. Som idag till exempel. 

Min sambo envisas med att vi ska äta havregrynsgröt till lunch. Men det är verkligen något som jag inte klarar mig särskilt länge på. Det enda som händer är att magen sväller upp och efter två timmar är jag vrålhungrig. Något bättre känns det om jag ätit ett kokt ägg och kaviarsmörgås till gröten. 

Jag vet väldigt många som aldrig äter lunch. Kanske kaffe och en smörgås på sin höjd. Samma som de åt till frukost alltså. Jag skulle lida svältdöden av det och få otroligt ont i magen. Jag behöver något lite mer än det annars blir jag en gnällfis. 

Hoppas att ni har haft en bra dag. Jag har jobbat kväll. Min röst är i stort sett borta och det var inte lätt att göra sig förstådd hos de gamla med dålig hörsel och som dessutom är dementa. Och inte lär det gå bättre imorgon precis. 

Ann-Louise

Små citroner gula och min vinst!

Ikväll har jag varit på bio med tre av mina arbetskamrater. Vi träffades en stund före filmen för att hinna fika och surra. Jag som redan var hes är ännu mera hes nu kan jag säga. Filmen skulle jag gärna se ännu en gång trots att Göteborgs-Posten skriver ;

 " Den romantiska komedin Små citroner gula är ett förutsägbart, tempofattigt och fullständigt smaklöst långkok".

Strunta i vad de skriver. Jag håller inte med Göteborgs-Posten. 

Att vara recensent kan verkligen inte vara ett lätt arbete. Tänk om man måste recensera ärtsoppan man åt när man egentligen avskyr ärtsoppa. Hur skulle man kunna ge den ett rättvist betyg då? 

Min vinst som jag vann hos Sofia kom idag. Hon skickade fina Mumin-servetter och ännu en liten "Fick journalen" från 1954. Har nämligen fått en "Fick journal" tidigare också av henne. Tack Sofia! Om vi bodde närmare varandra hade jag bjudit dig på morotskaka ;) Att skicka en bit med posten tror jag inte går så bra. 

Nu är det sängläge som gäller för mig. Att vara förkyld och hängig i två veckor plus tappat rösten, tar på krafterna. 

Ann-Louise

En lovsång till bullen

Idag kände jag att till helgen tänker jag baka bullar. Även fast det först kan kännas jobbigt att komma igång går det ju ändå bra. Det doftar gott hela tiden. Hela vägen från det smälta smöret till de nygräddade bullarna som ligger på gallret under bakduken för att svalna. Att sedan sätta tänderna i dem är ren lycka om och om igen. Lycka att öppna frysen och plocka fram några stycken. De är ju fina att se på också. Och snabbt går det att fixa fika om det kommer någon eller bara till sig själv. Ja, jag tror jag känner mig som en god mor som bakar bullar åt mina barn. Säkert skulle jag inte blivit förkyld heller om jag ätit fler bullar. Ja ni ser, det är bara fördelar med bullar. Här har bladen slutat falla för till helgen ska det bakas bullar. 

Och hjärtligt tack för era kommentarer på förra inlägget!