Vad tiden går. Var tar den vägen. Minns hur vi väntade på sambons operation, hur den äntligen blev av och hur gruvsamt det kändes för mig. Han var långt från oss och snön bara vräkte ner. Jag skottade snö, jobbade och tog hand om hemmet. Kvällen kom tidigt. Han kom hem som en slagen hjälte men vid gott mod. Sedan har veckorna gått både upp och ner. Idag fotade jag hundarna när de låg på sängen. Sambons säng är två decimeter högre än min. Den står på cementstenar. Annars hade han inte kunnat ta sig upp och ner i den eftersom det är ryggen han har opererat. Snart kan jag nog ta bort dom. Tiden går och nu är det vårvinter.
Igår var första gången han kunde gå lite längre. Inte långt men längre än innan operationen. Det blev ca femhundra meter fram och tillbaka. Ett stort framsteg. Solen skiner och reflekteras i snön. Vi behöver ljus nu. Vintern har varit lång. Både upp och ner.
Ljuset har kommit tillbaka och om kvällarna hörs Pärlugglan i granskogen. Där sitter han Herr Pärluggla och ropar högt att det är hans skog.
Det bästa.
11 kommentarer:
vad mysigt att ha en egen Pärluggla som bestämmer var skåpet skall stå.
Lika bra fru Pärluggla får klart för sig på en gång. Den lilla krabaten i sängen ser utslagen ut.
Gulligt
Ååh så vackert och känsligt fint du skriver. skönt att allt går åt rätt håll..och sommaren kommer ju också. Som ett under varje år. Skickar kramar i kubik till dig och de dina ***
~Lycke
Javisst är det förunderligt...man är med om så mycket, så mycket och allt stannar upp på något sätt när det känns tufft och hårt men trots allt så går det vidare och nu har mycket positivt hänt för er del. Så skönt, så himla skönt!:)
Ge en hälsning till Pärlugglan från mig
Vårkramar!
Karin
Tiden går verkligen med full fart och visst händer det massor hela tiden. Vad skönt att mannen din är på bättringsvägen, måste ha varit besvärligt för er båda!
Tänker ofta på er när jag gnäller över vädret, vi som bor här nere i söder har ju redan haft snöfritt länge och flera dagar med 15 grader! Idag är det dock 7, rejäl blåst och regn - så inte så muntert men på rätt håll i varje fall. Jag åkte hem och bäddade ner mig under filten, ont i hals och öron och hela kroppen. Bäst att kurera!
Hoppas du känner dig piggare och har kryat på dig!
Ha en fortsatt fin vecka!
Kram
Suz
Här finns inte en enda pärluggla att lyssna på. En och Anna spårvagn som gnisslar, en snarkande bulldogg och en granne som bankar på nåt. Trivsamma stadsljud men det slår ju inte pärlugglan precis.
Här går det också åt rätt håll med min opererade sambo. Fast det var höften och nu går han riktigt bra. Våren gör nog sitt till. En kram sänder jag.
Ja, det här med tiden undrar jag också över.. Ibland känns det som om det bara finna Måndagar och Fredagar.. Allt däremellan bara försvinner bort.. Fånga dagen känns underligt.. Hur ska man hinna det tro :)
Kram Maidi
Vad skönt att han orkar gå lite ,det måste ju kännas bra.Ha en fin dag.Kram Ulrika
Om jag hörde en Pärluggla så skulle jag inte veta att det var en sådan jag hörde. Antar att de hoar, men här hörs inga hoanden. Kanske finns de bara i Norra Sverige? Inte så bra på fåglar som du hör...
Så bra att det går fortsatt framåt med läkningen...
Kramar till er alla!
♥♥♥
Du skriver så vackert så man bara trollbinds....spelar liksom ingen roll vad det handlar om ...du måste vara fylld av kärlek och vackra tankar, för det sprider du i alla falla här på din blogg och i kommentarsfälten!! :)
Håller tummarna för mannens fortsatta tillfrisknande och att våren kommer som ett skott!!
Ha det bäst♡
Kram Lollo
Så underbart att höra att det går åt rätt håll, både med maken och våren ;) Det är tungt sådana där saker och man vill gärna skynda skynda, men tyvärr hjälper det ju inte.
Skickar lite vårkramar till dig <3
Oh heja honom!!!
Och himmel vilken fin tapet!
var är den ifrån??
Kram gen;)
Skicka en kommentar