Idag kom den med posten. Tavlan jag kände är den rätta i vardagsrummet. Den heter "Alla är hemma". Är 30x40 cm och bara ramen fattas. Hade tänkt visa den när den hänger på väggen men nej då, kunde inte hålla mig. Visar en dålig mobilbild istället.
Den kändes precis rätt och precis tvärtom vad jag tidigare tänkt. Jag kände att den där färggranna explosionsartade tavlan jag tidigare kikat på inte hör hemma i vardagsrummet. Just nu i varje fall.
Vet ni, igår putsade jag husets alla 16 fönster på utsidan. Och nära hälften även på insidan. Glad att det inte var emellan också. Det rör sig många tankar i livet. Ibland mer och lite mindre. Stora och små. Stora som i att jag nu är i samma ålder som min mamma var när cancern härjade i hennes kropp. Den som till sist tog hennes liv när hon var mitt i det.
Ska bli skönt att få lägga sig ikväll.
13 kommentarer:
Vilken härlig tavla detta blir!! Förstår att det är mycket att sortera i ditt liv nu. Både prylar och tankar. Men du verkar så lugn och härlig att du säkerligen sorterar det helt rätt!
Sköt om dig!
Kramen
Vilken fin tavla :-)
Kul att du kände dig så nöjd med den...
Kan förstå att du tänker på din mamma nu när ni är i samma ålder som hon var när hon blir sjuk.. men det var hon INTE DU ♥
Jösses 16 fönster & ännu mer.. härligt!
Ha en godnatt!
Kram
Börjar med att ge dej en kram. Så sorgligt med din mamma.
Vilken ljuvlig tavla! Jag vill också ha! Varifrån beställde du?
Jo, det är så roligt med Tilde. Hon är ännu endast 6 år och ibland funderar jag på hur kan man vara som hon... Jag är så lycklig över att få vara nära henne, endast fem km till deras hem. Och förstås småbröderna.
Vi har ju, som jag kanske berättat förr, två änglabarn och det är en gåva att nu få vara så delaktig i barnbarnens vardag.
stor kram
Enkel och fin tavla!
Har nu läst tillbaka lite på din blogg, har inte haft ork och tid att läsa alla bloggar jag velat och jag håller med om att det är så skönt att röja och rensa. Jag köper sällan nya saker nu för tiden och försöker istället bli av med saker som aldrig används. Mindre saker, lättare att hålla ordning!:)
Har en pappa som gått bort i cancer, så jag kan förstå dina tankar. Pappa var 60 år när han gick bort, men jag kan bli livrädd emellanåt att jag också ska bli drabbad av denna skitsjukdom.
Kramar
Hej!!
Vad roligt att du kikade in.. Jag har tappat bort flera bloggvänner för att jag klantade mig vid datorn men nu har jag hittat dig igen..
Vilken tur i alla fall att du inte har lika många fönster som huset på tavlan :)
Kram Maidi
Stor varm kram till dig <3 Förstår verkligen alla dina tankar.
Superfin tavla!!
KRAM igen:)
Milla
Så ledsamt att höra om din mamma! Jag förstår att det rör sig många stora tankar kring det här, så först vill jag ge dig en VARM KRAM!!!
Jag tänker dagligen på min föräldrar. Det är fem och sju år sedan de gick bort, mamma i cancer och pappa i en aggressiv neurologisk sjukdom. Det har ju medfört att även jag lever med stora tankar och känslor kring detta. Jag vet ju inte vad din mamma hade för typ av cancer, men oavsett (eller trots) ärftlighetsfaktorer, så är det ju precis så som någon skrev i en tidigare kommentar, du är du och inte din mamma! Det existerar så otroligt många samverkande faktorer, vilka tillsammans bidrar till att kroppen förblir frisk!!! Vi är ju dessutom utrustade med ett fantastiskt immunförsvar som skyddar oss mot främmande celler och partiklar!!! Ville bara, i all välmening, säga detta och även om det är välbekant för dig så tänker jag att det är viktigt att ha i åtanke! ♥
För att göra en övergång från det "svåra" till det mer "lättsmälta", vill jag även säga att din poster är helt underbar! Vad härligt att du har hittat ett motiv som du gillar så mycket!!! Jag hoppas att du visar oss när postern är inramad och satt på plats!
Ta väl hand om dig nu!
Stor kram♥ M
Bra gjort att putsa så många fönster, så skönt att ha det gjort!
Tavlan ser söt ut, lite annorlunda med.
Uschinamej, den där cancern. Jag var på mammografi för en vecka sedan och väntar nu på svar, alltid lite oroligt.
Kram
//bara anna
Svåra tankar att bära runt på. Cancer är verkligen en fruktansvärd sjukdom. Måste vara en märklig känsla att vara på väg att överleva sin egen förälder. Föräldrarna har ju alltid varit äldre och kunnat vägleda och din situation blir onekligen inte helt enkel. Kramar Liza
Vilken fin tavla! Förstår att du inte kunde vänta med att visa den! Jag ska också leta tavlor till vårt sovrum som fått nya tapeter! De gamla passar inte alls i färgerna!
Nog lätt att man tänker som du när man kommer i samma ålder som när ens mor blev sjuk! Cancer är en fruktansvärd sjukdom och jag deltar i en fotoutmaning där vi varje dag skänker pengar till Bröstcancerfonden!
Kram M.E
Jag känner med dig och dina tankar eftersom jag också förlorade min pappa i ung ålder i alkoholism. Och det är nu i vuxen ålder,nu när jag är i samma ålder som han när han gick bort och sonen är lika gammal,nu när jag har stannat upp i livet som tankarna och saknaden har gjort sig påmind <3
Varm kram till dig <3 Lotta
oj vilken fin tavla det var. den gillar jag !!!
kramar Lycke
Skicka en kommentar