Jag vet en tjej/kvinna som helt säkert lever i ett dåligt förhållande och ändå stannar kvar. De är inte gifta men har varit tillsammans sedan unga år och har flera barn. Killen/mannen talar nedsättande och sexistiskt om kvinnor, varit otrogen, super och lever sitt liv som att han vore 15 år, ensamstående utan barn och totalt utan ansvar. Väldigt omogen, egoistisk och han struntar uppenbarligen i hur illa han gör sin familj. Hans sambo vet allt detta naturligtvis. Hon lever mitt i det. Själv tycker han att han är guds gåva till kvinnorna och en riktig karlakarl.
Hur hon har det hemma, känner och mår krävs ingen större fantasi för att förstå.
Jag har inte lust att försöka mig på att förstå ett sånt beteende och synsätt på kvinnor. Det finns ingen ursäkt. Jag är inte intresserad av att finna anledning och förklaring till hans vidriga handlande. Söka förklaring i uppväxt eller annat som går att gräva i.
För det vet vi ju att det alltid finns förklaring till allt...
Och världen fortsätter att vara full av kvinnor som stannar kvar.
Och världen fortsätter att vara full av män som inte är värda att kallas män.
15 kommentarer:
Fy fan!
Och ja - jag har "en sådan kvinna" på mycket nära håll också - och det är aldrig enkelt att förstå..
Kram!
Det är aldrig, aldrig bra när människor stannar kvar i så destruktiva relationer, oberoende om det är män eller kvinnor som gör det...
Det är inte helt enkelt att ta sig ur ett sådant, det är ungefär som att bli medberoende på samma sätt som en alkolisthustru eller make blir. Man skyler över för att det är enklare så än att ta sig ur eländet.
Troligen så är, i det här fallet kvinnan, så nedslagen och modfälld att hon inte tycker att hon är värd ett annat liv och inte orkar ta sig ur det hela.
Stöd behövs och stor förståelse för den som drabbas. Ingen lätt match det där...
Du är en pärla Ann-Louise som tänker så mycket på andra
Kramar
Karin
Mångmamman; Jag håller med. Gudskelov, om man kan säga så, är det inte någon i min umgängeskrets det handlar om.
Karin; Jag blev så arg när jag tänkte på det att jag måste avreagera mig en aning. Dock ingen vän till mig handlar det om. Turligt nog.
Ann-Louise
Ja man hör alltför ofta om liknande relationer där kvinnor far illa men stannar.....
Det gör mig så ont och tänk så många barn som dras med i denna helvetiska livsstil där man inte kan resa sig och vända livet som är så värdefullt, till nåt bättre.
Tänkvärda ord!
Ha det gott vännen
Ann-Louisekram
Stackars henne...
Hoppas hon tar mod till sig & tar sig ur den destruktiva livssituationen.. Barn är inte dumma de ser & hör så att stanna för barnen skull.. nä.,.. Jag tror hon skulle vara lyckligare själv :-)
MEN vi finns ju inte i hennes liv & vet hur hon uppfattar det...
Ha en fin kväll!
Kram
Inte bra inte bra alls : ( kram kram Sofia
nej, vissa män är inte värda att kallas män. Kvinnorna som stannar kvar tror nog på att det som männen säger om dem är sant. Saknar sjävförtroende och blir lätt ett offer för en härskande man. Många av dem blir säkert hotade också om de vill lämna mannen. De själva eller deras barn. Samhället är ju inget vidare på att skydda förföljda kvinnor. Det visar den skrämmande statistiken över kvinnovåld. Nej, fotboja på mannen och flytta honom dit kvinnan vill att han ska flytta. HON ska inte behöva flytta för att få frid och ro. Jag blir så fruktansvärt frustrerad!
Kram Ulla
Ja sånt är så tråkigt! Det är svårt att ge en kvinna i en sådan situation styrka, även om man så gärna skulle vilja.
Ofta är ju hennes anledning till att stanna låg självkänsla. Ofta kan det ha med ekonomi att göra - att kvinnan är rädd för att ensam bära den ekonomiska bördan. Kanske hon stannar för att hon vet, att han aldrig kommer att anstränga sig för deras gemensamma barn, kanske kommer dom inte ens att träffa honom.
Jag tror också att hon kanske någonstans vet att han aldrig lär klara sig utan henne, hon stannar för att rädda honom.
Han är pappa till hennes barn - kanske känner hon ett ansvar - om hon medger för sig själv att han är en jäkla looser så erkänner hon ju (för sig själv) att hon skaffat barn med, just en looser.
Hon måste kanske vara beredd att förlora allt för att vinna. Men sådant är läskigt. Hoppas hon hittar modet.
Bra att du tar upp sådana här viktiga ämnen.
Kram
Ja fy så hemskt och så hemskt att inte kunna ta sig ur det! Hemskt att som vän se på hur någon annan far illa och inte kunna göra något åt det...
Sorgligt!
Kram
Ja, oj! Så vanligt fenomen, kan intyga detta efter att ha tillbringat 20 av mina år inom sjukvården - på en akutmottagning, och då även aktiv inom Kvinnojouren. Så mycket skit och elände jag sett! Dock måste jag säga att jag träffat förvånande många män i samma situation.
Har dessutom haft en nära väninna, gift med en polis, som misshandlats i många år.
Tror jag gjorde ALLT som stod i min makt, lade ned hela min själv i hennes välbefinnande, för att stötta och peppa denna vän. Lät henne bo hos mig, skyddade henne från maken, hjälpte henne med nytt boende och det såg faktiskt ut som hon kommit på fötter och börjat l-e-v-a. Då - efter att skilsmässan är klar, stora nog att ha flyttat hemifrån, hon själv hade återfått sitt liv och verkligen blommat ut - vad händer? En dag fick jag veta att hon flyttat ihop med maken igen, sökt akuten som patient efter en ny misshandel efter att hon tagit redan på att jag INTE jobbade den dagen. Då gav jag upp! Man tar slut, helt enkelt av att bara ge och ge och ge....drog mig undan när hon sedan försökte ta kontakt igen för att få stöttning. Sade att mina krafter helt enkelt var slut ... att hon skulle återkomma när hon bestämt sig för gott...det gjorde hon aldrig.
Anledningen till att vissa kvinnor "låter" sig bli behandlade som skit? I hennes fall var det nog den låga självkänslan, lyckan i att fortfarande vara "önskad" av mannen (för honom handlade det om ägande).
I mina ögon är det så att; går man kvar i en sådan relation, så ger man sitt godkännande och accepterade på något sätt. Då kan man inte förvänta sig annat av en sådan man. Han fortsätter att misshandla och kränka därför att man l-å-t-e-r hon göra det. Man avsäger sig ansvaret för sitt eget och sina barns liv, överlämnar det åt en kränkande man. Vad man sedan ger sina barn för signaler? Ja, att det helt enkelt är okej att ta sig den rätten.
Väldigt bra att du tog upp detta!
Kicki
Tyvärr tror jag att vi alla har någon i vår närhet som kan iaf liknas med den berättelsen du delar med dig av här. TYVÄRR. ofta stannar vi en ettt dåligt förhållande eller destruktiv relation därför att det konstigt nog finns en trygghet i att vi vet i alla fall att det är så här det är. Om vi lämnar det här ve vi inte alls vad som väntar utanför dörren. Vi är inte klarsynta i ett sådant tillfälle. Människan är så till den yttersta gränsen rädd för förändring att vi hellre stannar i ett invant dåligt mönster än vågar oss ut i ett nytt ovisst
Hemskt men sant
Kramar
E
Man kunde ju önska att skolan skulle försöka att göra en plattform för barns självförtroende samt att sätta gränser och prata runt omkring detta på ett bättre sätt precis som vi lär oss allt annat i skolan. Förhoppningsvis skulle det kunna underlätta för oss alla i livet. Så tänker jag...Kram Lussan
Alla gör vi val i livet, medvetna eller omedvetna. Tyvärr har inte alla styrkan att bryta sig loss. Sorgligt och förbaskat arg gör det mig med.Kram
Ja, det man verkligen undra - vad det är som får dessa kvinnor att stanna kvar!? Hur kan de ha fått en så dålig självkänsla, att de inte anser sig mer värda än så? Vad är det för ett masochistiskt drag, detta att låta sig förnedras? Jag dömer absolut inte, för jag vet att det inte är lätt att lämna. Jag har själv levt i en relation som verkligen var förfärlig, men jag tog steget och lämnade. Trots skräcken för hur det skulle gå, så vågade jag. Vi borde ha nätverk för dessa människor, så att vi kan stötta och hjälpa. Inte minst barnen som ju aldrig har någon talan, trots FNs barnkonventions regler om hur barn får ha det.
Bra och viktigt inlägg. Tack för att du delar med dig av dina tankar! Kram!
Tänk så viktigt det är att ge våra barn självkänsla nog att välja det som är bra för dom, och inte sälja sig billigt.
För är det inte ofta det det handlar om för den som inte bryter sig loss. Att dom inte förstår att det finns något bättre och att dom tror att dom inte är värda något bättre. Så otroligt sorgligt!! :(
Skicka en kommentar