Sånt man kan göra när det är helg och lite när som helst

Umgås med någon när och kär. Prata och skratta. 

Ta fram fin-kopparna som sällan används och njut. 

Gör någon glad - köp en blombukett. Köp en till dig själv också! 

Ät gott. Unna dig själv det. Mat eller det du vill. 

Önskar er en trevlig helg och första advent! 

Jag arbetar i helgen men lite glögg hinner jag nog med. 

Hej då!

Som en Lycka

Jag bakade saffransbullar ikväll och sonen som är nio år ville hjälpa till. Det blev precis som det alltid blir - Han börjar snabbt se degen och bullarna som något helt annat än just bullar. Små bitar av degen blir konstiga varelser och gubbar som vill hoppa runt och göra lustiga saker för att till sist dö en plågsam kletig död i slasken med vattnet rinnande. Men roligt har han. Bakning är inte hans stora intresse. Fast väldigt söt var han trots att han sjöng en och samma julsång hela tiden. Om och om igen. Ibland önskar jag att tiden gick att stanna lite. 

Sedan satt vi alla vid köksbordet och mumsade varma bullar till kvällsfika. Och jag kände mig avslappnad och varm inombords. Precis en sån där bull-lycka som gör så mycket annat till lycka också. 

Saffransbullar med smör, vaniljsocker och socker. 

Nu känns det gott att krypa i säng. Sov gott ni också!

När det blåser och lite om "försvunna" bloggare

Vad kan man göra när det blåser fasligt ute och det känns lite kusligt ändå. Ja jag sparade ett litet äggskal och tänkte att det kan jag nog göra något av. Man har ju inte roligare än man gör sig. Samma sa jag häromdagen när jag dansade indiandans mitt framför tv:n när sambon satt i fåtöljen och skulle se nyheterna. Ni vet, lite framåtböjd, lyfta högt på knäna och så trippar man lite på tårna med korta steg. Jag hade kjol och mina lurviga tofflor på. Jag tyckte att det var hysteriskt roligt men det tyckte inte han. Konstigt. 

Kollade för några dagar sen igenom gamla kommentarer och inlägg. Så många som slutat blogga. Tråkigt. Jag har fler läsare nu men färre som skriver kommentarer för många av de som skrev kommentarer hos mig är borta ur bloggvärlden. En liten världslig iakttagelse kan tyckas. Men jag undrar ibland lite vad de gör och hur de har det. Bra hoppas jag.    

En dag av många olika

Idag blev det att den stora tuppen fick avsluta sitt liv. Inte ett helt lätt beslut. En tupp som attackerar människor, även dom den känner väl, kan vi inte ha kvar än fast den är duktig med sina hönor. Mycket synd men nödvändigt. Så lätt vi kan bestämma över liv och död ibland. Det missbrukas av allt för många. 

Livet är fyllt av kontraster. 

När jag slutat jobbet skyndade jag mig hem för jag skulle få besök. Lite snabbfika - En skiva saffranskaka, äppelbitar stekta med kanel och socker och vaniljsås till. Enkelt och snabbt. 

Jag har strukit min hand över ryggen på en gammal människa som tycker att den gjort sitt i livet. Några timmar senare höll jag en ny liten människa i min famn och förundrades över tandlöst leende.

En vanlig tisdag. Men ändå kanske inte. 

Tack. 

Men det blir bättre

Hjälp var tar tiden vägen?! Jag har fullt upp med att hålla mig varm känns det som. Har frusit mycket de senaste två veckorna. Dagarna blåser iväg bara. Jag jobbar och har inte varit tipp topp så bloggandet får lida för det. Ville bara lämna ett litet livstecken från mig. 

Tack för att ni kikar in här!  

♥

Årsringar

Tänk att träd har årsringar som berättar betydligt mer än vi tror. Inte bara ålder utan mycket mer. Om vi människor hade årsringar. Hur skulle de se ut tro. Förra helgens storm fällde många träd. På hela stora skogsområden ligger skogen avbruten som tändstickor och uppryckta ur marken. 

Jag känner stor olust när jag ser det. Det ser hemskt ut. Sorgligt. Träd som inte gått av helt utan fortfarande sitter ihop men vridet runt ett varv. Precis som att det kämpade emot. Usch. Ljudet då stora jättar brakar ner i backen. Klicka på länken och läs lite om årsringar. 

 http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1061

Förutom att ha en alldeles förträfflig lördag så tycker jag att det snart börjar vara dags att fylla upp hela stora skålen med toppengod sallad. Det var ett tag sedan. 

En trevlig lördagskväll till er! 

Det känns mycket ibland

Ibland händer mycket på en och samma gång. Ett par dagar kan innehålla lika många händelser och massor av tankar lika mycket som på ett helt år annars. Känns det som. Nu är det så för mig. Både stort och smått men tillräckligt för att hjärnan ska arbeta för högtryck och känslor rusa. Betydelsefullt och viktigt. Samtidigt en enorm lättnad som inte är lätt att beskriva för den innehåller många delar. Allt hör ihop och går runt i en cirkel där det ena ger det andra. Ett jämnt flöde bör det väl vara men ibland går det inte. Efter idag börjar ett nytt kapitel. Kanske en fortsättning på något som en gång var men mest början på ett nytt oskrivet. 

Igår var jag på biblioteket och lyssnade på en kvinna som arbetar på ett bokförlag. Vi var några stycken där som ställde frågor och lyssnade på varandra. Hos mig startade ännu en gång frågor om min egen förmåga, vilja och tro. Om att inte jämföra sig med andra, inte vara alltför hård mot mig själv och att våga. Vad tänker jag göra. Stanna kvar i samma spår eller inte. 

Nyss smakade vi en liten bit av kladdkakan jag bakat till dotterns klass. Den ska säljas i skolans lilla fik imorgon. Givetvis tog jag tillfället i akt och tog fram en av assietterna jag köpte på second hand i lördags. 

Ha en bra dag!