Andra potatisar

Jag har sagt att det är mandelpotatis i vår pallkrage. Har dock tyckt att den vare sig smakat eller haft samma färg som mandel. Inte alls som mandel. Konstigt verkligen men goda är de. Blev upplyst av en vän att det inte är mandel. Det är ju Amandine. En fransk gourmé potatis! Ja visst stod det så på påsen, det gjorde det. Ja ja så kan det gå. Och gourmé är det verkligen! Men jag vet att det är morötter i den andra pallkragen. Det är jag säker på i alla fall. Nån mästerodlare lär jag aldrig bli. Man lär sig. Nästa år ska jag också sätta potatis. Blir intressant att se vad vi då gräver upp. 

Solen kikar fram ibland. Värmer gott. Jag passade på att putsa köksfönstren. Njöt en stund på altanen. Imorgon jobbar jag kortdag och jag hoppas på regnfritt och lite varmt väder. Kanske att vi åker iväg till något fint ställe. Tar med kaffe i termosen. Och kameran förstås. 

Ann-Louise

Duktigt efter det jag vill ha

Första arbetsdagen efter sjukveckan avklarad. Första skoldagen för barnen. Jag känner att det är alltför länge sedan jag bakade bullar. Mina två böcker jag beställde har kommit och det ser lovande ut. En av hundarna har pipit olyckligt hela dagen tydligen, enligt den ende som var hemma. Inte lätt att ha alla nära och kära hemma en hel sommar och plötsligt far dom (vi). Förresten ska jag nog baka något annat också. Nån dag. Skrattade åt något dumt idag så jag fick huvudvärk och jag ska sträcka mig duktigt efter det jag vill ha. Precis som dottern gjorde för att få tag på ett näckrosblad hon länge önskat. 

Buonasera! 

Mer som ett ton snö rakt ner på mig.

Jag låg i soffan och tittade på bilder i mobilen. Helt plötsligt föll den stora vinterångesten som en sten rakt ner i bröstkorgen på mig där jag låg. Eller mer som ett ton snö rakt ner på mig. Det var när jag såg bilden av näckrosorna i vattnet med skogen långt där bakom som det slog till. Verkligheten om att det är på gång. Kommer närmare och närmare. Vintern är vacker och innehåller mycket fint, det tycker jag verkligen. Men den är för lång och mörkret stannar för länge. Kanske är det solens frånvaro och regnet som gjorde att det plötsligt dök på mig. Jag vet inte. Vintern är inte bara vit. Den innehåller snöskottning, is och kyla, snöstorm och en bil kall med fyrkantiga däck på väg till jobbet. Och massor mer. 

Jag är väl mer en vår till höstmänniska. Helt enkelt. Eller också är det åldern. 

Jag kände att men herregud vad ska jag fota då? Vad ska göra? Jag som tycker om att fota utomhus allra mest. Ja men jag gör som jag alltid gjort de flesta andra vintrar - Jag fotar det som är möjligt utomhus och resten av tiden fotar jag inomhus. Enkelt. Ingen anledning till att bli uppjagad. Men jag kommer att längta. Som vanligt. 

Idag gick jag ut till pallkragarna. Tog upp potatis, morötter och rödlök att ha till middan. Vilken rikedom. Jag stekte morötter och lök i smör, pepprade och saltade lite. Mandelpotatisarna var stora och fina. Laxen lagom salt. Mums vilken lyxig måltid. 

Vi "ses"! 

Lördag i sängen med sällskap

Vi har missat ett dop idag. Hugos dop. Bara för att vi är mer eller mindre sjuka här i huset. Det känns inte så kul. Vi har suttit länge i sängen med ryggen mot väggen och datorn på benen. Jag tittar på trädgårdsprogram och annat på svt play. Dottern ligger bredvid. Vi har det rätt så gott. Det är vi, hundar, filtar, godis och rabarberpaj med vaniljsås. Så kurerar vi oss idag. 
                  

Men jag längtar ut i skog och mark. Sjö och strand. Strosa runt med kameran och fika gott där vi finner en fin plats. 

Hoppas ni har en god lördag! 

En burk med drömmar

De små blomskotten och barnen växer. Allt har växt mycket den här fina sommaren. Jag känner mig laddad att ta tag i det här med höst nu. Natten var den första på flera dagar utan feber. Kanske det ger sig nu. Fast jag har istället smittat min familj och skolan börjar på måndag. Igår beställde jag varmare jackor åt oss. Än fast det "bara" är augusti. Men som dottern sa - "Det är lika bra för helt plötsligt blir det kallt och så finns inga jackor att få tag på". Japp. Det stämmer. 

När sonen fyllde år i tisdags fick han en burk med drömmar av gulliga Gullan. Kan väl nästan inte finnas något finare namn på kakor. Hör bara - D R Ö M M A R...
Och den fina tomma burken tar jag hand om. Drömmar har jag gott om. 

Mitt nya objektiv till kameran kom redan efter en dag och jag fick nästan en chock när jag provade. Jag kan stå på vår gård och zooma in i skogen på andra sidan ängen. Precis det jag var ute efter. Eller som jag skrev på instagram, att jag kan zooma ända in i näsan på grannen. Inte riktigt kanske men jag vill verkligen inte göra det heller. Visst finns det bättre objektiv än det jag köpte men för mitt behov och plånbok räcker det. 

Nu är det fredag. Popcorn och choklad kanske fungerar att kurera sjuklingar med. Trevlig kväll alla! 

Ann-Louise

Att köpa något efterlängtat till sig själv

Jag fotade bland annat svamp, vatten, näckrosblad och ljung där vi var i helgen. Jag har skrivit det förr flera gånger men att fotografera betyder mycket för mig och får mig att må väldigt bra. Det är så roligt, ger energi och inspiration. Det bästa jag vet är att fotografera utomhus och vår till höst är min bästa tid för det. 

Det objektiv som följde med systemkameran är bra men klarar inte av att zooma in tillräcklig på längre avstånd. När vi var vid en å på lördag skulle jag fota sjöfåglarna som egentligen inte var så långt bort men på bilden syns de dåligt. Många gånger har jag känt mig begränsad i vad jag kan fotografera. Jag tar mig inte tillräckligt nära helt enkelt. 
Därför idag, efter många månaders funderingar, tog jag beslutet att beställa ett bättre objektiv. Om ni bara visste vad jag är glad och lycklig över det! Äntligen kommer jag lite närmre på längre avstånd! 

På söndag tog vi upp lite mandelpotatis ur pallkragen. Vilka fina och underbart goda är de. Jag och dottern fick stora ögon när vi fann den ena efter den andra stora rejäla potatisen! Bättre än vad vi trodde det skulle bli. 

Nej, ingen mer dator ikväll. Nu räcker det för en sjukling. 

Det blir inte alltid som man tänkt sig och födelsedagsfirande

Nu blir det inte mycket skrivet. Jag har gått och dragit på mig feber med värk i kroppen och ett hemskt halsont. Typiskt när jag redan haft flera karensdagar och frånvaro på jobbet. Och typiskt bara för att vi den här veckan hade planerat att fara ut i naturen flera gånger. Fast nu regnar det så det är ju inte säkert att det blivit något av det ändå. 

Men jag är så väldigt glad att både lördag och söndag var fina. Idag har vi haft födelsedagskalas för vår William. Vår lille tänkare som fyller 10 år idag. Tänk vad tiden går. Alltför snabbt ibland..

Nu ska jag tillbaka ner i sängen. Känner mig rätt slut. 

Tack för besöket! Kul att ni vill läsa och att ni återkommer! 

♥