måndag 7 oktober 2013

Lite söndagsångest



När ni läser detta är det morgon och måndag. Och jag har släpat mig på jobbet. 




Varför varför. Jag hade mycket hellre varit hemma, fikat gott och grejat med det jag tycker och vill. Men det går ju inte förstås. 




Jag är glad att jag har ett arbete att gå till. Jag får helt enkelt ha det extra gott när jag väl är hemma. Men det är inte lätt när söndagsångesten slår till. 



Ha en god måndag!

söndag 6 oktober 2013

Söndagskänslan och skorporna



Söndagskänslan. Precis som den här. Vill jag alltid ha. Då ler hjärtat. 

Universums vackraste lilla människa ler och skär vaniljbullarna.

För de ska bli skorpor. 




Bullarna jäste inte som de skulle och blev hårda och kompakta. Konstigt. Har aldrig hänt mig förr att det inte jäser som det ska. 




På med lite smör och sedan skjuts in i ugnen. Småbitarna som blev kvar ska hönorna få mumsa på. Klart damerna ska få något söndagsgott dom också. Ja och tupparna naturligtvis. Just nu har vi nitton stycken äldre och yngre hönor och tuppar.





Nu ska vi ut i det ruggiga vädret. På med mössorna och ut för att hämta enris i skogen bakom huset. Och för att mata hönorna med vaniljbullar förstås. 


En fin söndag önskas er!


lördag 5 oktober 2013

Inte jag...



Träffade grannen på ica ikväll. Det hela slutade med att jag höll på att skratta ihjäl mig av hur hon ser ut när hon berättar. Hon berättar att när hon grävde upp potatisen kom det fram massor av små hönsägg också ?! Och att det har varit massor av ägg nergrävda på andra ställen i hennes trädgård. 

Ja det är inte jag. Sa jag. 

Men jag har kastat ägg i skogen som vi inte kunnat ta rätt på eftersom de blivit ruvade några dagar och hönorna övergivit dem. 

Nåt litet pälsbeklätt djur med svans har burit över väldigt många ägg och grävt ner hos henne. Som matförråd. Kom vi fram till. Och skiljdes åt med skrattet fortfarande bubblande. 





Så tänk er för gott folk innan ni lämnar saker ute. Och det kanske försvinner. Det kan dyka upp hos grannen... 


fredag 4 oktober 2013

Köpstopp kan visst upphävas



Köpstopp. Det är vad jag har. Jag har köpstopp på loppis-koppar. Men det är svårt. Second hand kryllar ju av fina kaffekoppar. Som dom här blåblommiga till exempel. Hittar jag fler såna upphävs köpstoppet med omedelbar verkan. 




Trevlig helg! 

torsdag 3 oktober 2013

Bara jag i hela universum



Vi har haft dimma hela dagen och nu om kvällen försvann jag i den. Och mörkret. Åtminstone kändes det precis så. Bilarnas starka extralysen kastade spöklika skepnader från vägen tvärs över ängen och genom den nu glesa lövfattiga skogen. För ett ögonblick kändes det kusligt där jag gick ensam med två små hundar som intet bryr sig om dimma och kusligt sken. 

Det ögonblicket var relativt kort i förhållande till hur lång den kunde varit. Jag var inte rädd i mörkret och skepnaderna som kastades över ängen var inte alls spöklika. Uppslukad av dimman. Känslan av bara jag i hela universum. I mörkret hörde jag löven falla. I tystnaden hörs varje ljud tydligt. Andas in dimma. Frisk och kylig. Jag tänkte att nu fastnar den i de små stråna i näsborrarna. Kanske bra. Då räcker den längre. 

Sedan tänkte jag inget mer. Jag bara var.


onsdag 2 oktober 2013

Lite färglöst



Idag fann jag en liten uggla i betong för endast 9 kr. Nu står den på trappen. Lite för bra smälter de in där de står. De syns ju knappt. Men allt behöver inte synas lika bra som stoppljus försöker jag tänka. 




Solen har lyst så vackert idag och vindarna har varit varmare. En perfekt fin dag för fotografering och strosande runt utan speciellt mål i sikte. Men vad måste man göra istället? Jo, fara på jobbet. Typiskt. 





Men nu är jag hemma. Halsen torr och ond. Grus i ögonen. Lika bra att krypa i säng. 

Sov gott! 

tisdag 1 oktober 2013

Ännu en bra effektiv dag




Japp då sitter man här enormt trött men också enormt nöjd. Ännu en dag av sorterande, kastande och flyttande av tre stycken mindre bokhyllor. Det ger verkligen resultat av att ligga i lite. Mina steg blir lättare och jag tror axlarna håller på att hamna på rätt ställe. 






Varje kväll vid skymning när jag går till hönshuset för att stänga går jag över gräsmattan bakom huset. Jag tycker om det för då passerar jag alla vardagsrumsfönster. Jag ser de numera vita väggarna, fönsterlamporna, prickiga lampskärmen och ljusslingan som hänger på lilla vitrinskåpet i teak. Jag ser allt det där som jag tycker så mycket om. Ett rum som genomgått stor förvandling under våren och sommaren. 





I fönstret längst till vänster ser det ut så här från och med igår, som några av er redan sett på instagram. Ljuslyktan höll på att antingen skänkas bort eller kastas. Men då kom jag på att jag kan ha den i fönstret. 

Och jag vill tacka både nya och "gamla" läsare som kikar in här! Ni har varit fler under några dagar och det känns kul!