En liten hälsning skrivet på en väldigt liten dator

Jag lånar dotterns lilla dator när längtan efter att få skriva lite blir alltför stor. Jag tänker att men hur länge ska jag tvingas vara utan min. Ändå är det bara två dagar som passerat. Igår tog jag fram papper och penna där jag satt vid köksbordet. Är ju van att allt som oftast skriva direkt på datorn när det är rader som vill sättas på pränt. Nu är något fint skrivet med blyerts på papper istället och jag tror att jag behåller det för mig själv. Ett tag till. 

Här på dotterns rum där jag sitter ser jag ut genom fönstret och över garagetaket. På hennes skrivbord är det ordning och reda som gäller. Pennor i fina pennställ, ett inramat foto av en struts, balsamspray, hårborste, en liten vilande räv med till synes äkta päls och en sten med texten "Du är den vackraste". Tänk vilken tur vi har som har någon i vårt liv som för oss är den vackraste. Plus en liten lillebror med världens minsta näsa. Han är också den vackraste.  

Nu känns det bra att ha fått skriva några rader ändå. Att skriva har för mig blivit något väldigt viktigt och som får mig att må bra. Tyvärr kan jag inte kika in till er alla. Oj vad jag har mycket att ta igen sedan! 

Absolut på återseende! 

Ofrivillig paus på obestämd tid

Vår dator har lagt av. Och jag är både arg och ledsen över hur dum man kan vara som inte fört över allt till ett usb-minne. Tänk om allt försvinner nu. Hur allvarligt det är vet jag inte ännu. Den ska lämnas in i dag och då får man väl vänta flera veckor innan vi får veta nåt. Nej fy vad jag är arg! Jag tycker faktiskt att en dator som inte ens är två år ska strula nåt alls. Men det är väl planerat så. Då måste vi köpa nytt. Det har de ju räknat ut bra. 

Vi "ses" när vi "ses". Ha det så bra alla!

Följsamt mjukt

Idag har jag jobbat långa timmar och tänkt ohälsosamt mycket på allt gott som finns att äta och att jag snarast möjligt måste äta något gott tillsammans med någon. Det bästa som finns är att få ägna sig åt sånt som man gillar att göra. Njuta. Njuta helt enkelt. Livet ska mer ofta vara lika mjukt och porlande som den slemmiga mossen där smältvattnet behagfullt finner sin väg ner genom skogen. 

Nu ska jag sova behagfullt i rosenrummet. Tack till er alla som kikar in här! 

Trevlig söndag! 

Vårsommartankar och personalvård på en fredag!

Idag tänker jag på hur fint det är när vårkragen och pingstliljorna trängs tillsammans runt stolpen. Trots att snön ännu ligger djup vet jag hur fint det kommer att vara. Som varje år.  

Jag tänker också på att i år ska vi inte så några frön, jag och dottern. Kanske något vi kan så direkt i jorden där ute får vi fundera på. När den tiden kommer. 

Nu börjar jag önska ändå att få känna sanden mellan tårna efter en dag på jobbet. Ta med barnen till stranden om kvällen och njuta. Det ska vi hinna med många gånger innan semestern börjar. Om bara vädret vill vara på vår sida. 

Ikväll blir det personalvård med bästa arbetsgruppen. Vi ska samlas hemma hos Åsa och där ska vi äta massor av gott och de som vill kan bada tunna. Vi ska surra och skratta med borden dignande av allsköns delikat mat, sallad och efterrätt. Det kan man väl verkligen kalla personalvård och det är vi jätteduktiga på.

Trevlig helg! 

Lite om kött

På spisen puttrar kalops i grytan och jag noterar för mig själv att laga kalops känns rekorderligt och ordentligt. Precis som att jag känner mig händig som kan sätta fast batteriladdaren i bilbatteriet och trycka till stjärnan för snabbladdning. Även fast inget av de båda är vare sig särskilt svårt eller krävande känns det bra att klara av det. Att laga mat är något man oftast gör varje dag men vissa maträtter känns mer ordentligt och bra. I frysen har vi älgkött vi fått av min syster. Älgkött är för mig rekorderligt och ordentligt på flera vis. Bra kött som man vet var det kommer ifrån, god smak och det enda kött som inte doftar underligt utan kryddor. Jag tycker att det mesta kött har en underlig doft vid stekning innan man har hunnit tillsätta kryddor. Men jag har aldrig ätit oxfilé. Inte vad jag minns. Det skulle jag väl aldrig kunnat glömma väl? 

Har inget foto på någon älg. Bara massor av kort på renar. Rökt torkat/saltat renkött är gott!

Jag har heller aldrig ätit struts. Kyckling äter vi ganska ofta.

Nu dags att skala morötter och lök. Mums vad gott det kommer att bli med kalops, potatis och rödbetor till middag! 

Smaklig måltid hos er också!

Bland potatisskal och drömmar

Ibland drömmer man om lite äventyr och spänning. Kanske om resor till fjärran länder. Dyka bland korallrev, åka på kamelrygg över sanddynorna eller höra lemurens sorgsna läte om morgonen i magiska Madagaskar, tror jag visst att det var. Små fina äventyr som att haka på husvagnen och pysa iväg till nåt fint ställe vid vattnet eller upp på fjället. Om man har husvagn.  

Och så kan det kännas bäst att få vara hemma och sitta vid köksbordet med en tallrik med potatisskal på och veta att till kvällen får man sitta i sängen med det sköna täcket och fleecetröjan på och bläddra i en tidning fylld av inredningsdrömmar istället. För imorgon har man ledig dag tralala!

♥

Vårbruset

Ibland tänker jag på våren. Men bara lite. Om jag tänker mycket redan nu kommer tiden att kännas lång. Men när våren väl kommer ska jag fylla mina lungor med den. Stå med leriga gummistövlar vid vägkanten eller en bit in i skogen och bara finnas mitt i det. Mitt i vårbruset. Mitt i skogen som kokar av fågelsång. Nästan som att man blir hel. Även om man inget trasigt har. 

Vår fina Pepper

♥