lördag 2 mars 2013

Lite tacos och lite godis

När jag kom hem från jobbet var det tacos på gång. Jag och dottern blandar allt vi vill ha i djuptallrikar. Med hårda tacosskal som vi krossar. Och sedan slevar vi i oss. 




Det ser väl inte vidare aptitligt ut. Allt blandat ihop med tacossås och creme fraiche. Men de där skalen går ju ändå bara sönder och inte ryms det nästan något i dem heller. 





Lite godis fanns kvar. Men nu är påsarna tomma. Ville inte köpa lösviktsgodis då jag fick för många tankar om magsjuka och alla människor som gräver med händerna bland smågodiset. Jag har sett det själv. Gräsligt äckligt. 





 Nu blir det på med mjukisbrallan och placering i soffan. 

Trevlig kväll önskas er!



fredag 1 mars 2013

En kortis bara

Ett snabb-inlägg bara för att önska er en trevlig fredag och helg!

Jag far strax på jobbet. 



Jag övar vidare med min kamera. Det är svårt med slutare, bländare och iso. Nu har jag en rekommenderad inställning, för hobbyfotografer som mig, och så försöker jag lära mig att gå vidare från det. Har inget mål att bli nåt proffs. Mitt mål är bara att lära mig lite om kamerans funktioner och inställningar. Det är tillräckligt svårt för mig. 




Jag jobbar i helgen och det kommer att gå bra. Men jag hade hellre varit hemma och ätit lördagsgodis med barnen. Men jag jobbar bara kväll idag. På lördag och söndag är jag hemma kvällstid och då kan jag sitta hopklämd med barnen i soffan. Och hundarna förstås, som alltid ska vara med i allt. 




Nu är det bråttom. Ha det gott igelkott!

torsdag 28 februari 2013

Vad man kan göra med små ägg

Tänk vad tiden går snabbt. Det känns som äggtider närmar sig. Några få veckor kvar till påsk och jag har tre vänner som alla fyller år i april. Våra höns lägger små ägg som är fina att måla prickar på. Till veckan är det sportlov här och jag tror det är dags då att ordna lite prickiga ägg som prydnad. Det blir väldigt fint att lägga äggen i något slags bo som man kan göra av lite kvistar, skägglav och kanske näver. Man tager vad man haver och tycker om. 



Vi blåser inte ur dessa ägg. Jag hade tänkt koka dem så att de blir mer hållbara. De har kokat klart på ett litet kick. Ska nog knyta lite fina snören runt en del och säkert klistra på något fint. Barnens ägg blir helt säkert mer utsmyckade än mina. När vi blir trött på äggen kastar vi dem. Är det några som vi vill behålla gör vi det. 




Tidigare idag var jag både trött och rastlös på samma gång. Vilar rösten idag. Det är väldigt halkigt ute och nu ska jag ut med hundarna. Lika spännande varje gång att halka runt...

Ha en bra dag! 




onsdag 27 februari 2013

Om vänner

Jag hade en vän på besök idag. En ny vän som jag inte känt så länge. Vi pratade som vanligt om lite av varje. Jag berättade för henne om hur jag kände det den första gången vi möttes hon och jag. Mitt första intryck av henne. Detta med vänskap kan man diskutera, vrida och vända hur mycket som helst. Jag har många vänner, i mitt tycke, men några få av dem kallar jag nära vänner. Jag söker heller inte efter fler och när jag blir förärad en ny nära vän är jag tacksam. Jag släpper inte in människor lättvindigt i mitt liv. På nåt vis känns det som en himla tur att få en ny vän i den ålder jag är nu. När man var yngre var det annorlunda och ofta lättare. 

Det var nog en tanke med det hela, en mening att jag skulle lära känna henne och räkna in henne i min lilla skara av nära vänner. Nu har jag berättat mer än vad vi pratade om hon och jag idag. Jag har aldrig sagt till henne att jag tänker på henne som en nära vän som jag litar på. Och jag vet inte om hon uppfattat det så. Jag brukar inte kalla någon för nära vän tidigt i en vänskap. Jag är nog lite vaksam ändå och lite på min vakt, kanske man kan säga. En balansgång som resten av livet.





Ann-Louise

Den som väntar

Väntar på en fikakompis som kommer strax. 

Kladdig chokladkaka som jag bakade igår kväll. Den har gottat till sig i kylskåpet över natten. Nykokta hallon till. Glömde köpa grädde så det blir vaniljglass istället. Serveras i mina second hand fyndade ljuvliga fat/skålar/assietter. Kaffe ur en ny bryggare då den gamla gick sönder förra veckan. Och förstås mina söta muminservetter jag fått av Sofia. 




En trevlig dag önskar jag er också!

tisdag 26 februari 2013

Goda fikat och mitt fall

Jag är bra på två saker. Den ena är att fika gott och den andra är att ramla. Inget vidare bra egenskaper att sträva efter. Jag har inte pratat mycket idag och jag fräste äpplen med socker och kanel. Tyvärr blandade jag i blodapelsin. Skulle haft ananas istället. Det hade min vän mästerkocken när hon bjöd mig på det. Till det lite mjuk vaniljglass. Fast vi petade bort apelsinen som smakade riktigt illa. 



Lite festligt tänkte jag göra. Tog mina favoritkoppar med fat till råga på allt. Se bara vilket ljuvligt mönster. Det var efter det jag föll. Föll som en fura. Smidig som ett kylskåp. 

Skulle klippa sambon. Jag stod inklämd mellan tvättstället och stolen han satt på. Sambons allt för stora skor på mig. Höger fot kilades fast mot stolsbenet där jag stod, när jag skulle gå. Jag hade ingen möjlighet att hinna ta fast mig någonstans och kunde inte vrida mig eller få hjälp av vänster ben. Jag föll rakt åt sidan, lyckade till sist vrida mig och landade med en hård duns på mina knäskålar. På tröskeln. Känns som att jag har slagit av knäskålarna och brutit hela kroppen. 




Efter det goda vi åt. Det utan apelsiner. Tog sambon mera glass och hällde på saltlakritssås. Han tycker mycket om lakrits. Det syns väl. Jo just det ja. Förra veckan ramlade jag ur bilen. Öppnade bildörren, satte ner foten och föll ut. Halkigt. Ingen såg mig. Att göra sig illa är nog, men ännu värre om någon ser eländet. 






Och ikväll när jag handlat lite och skulle ställa in kassen i baksätet på bilen stod där en ryggsäck. Men tänkte jag, vems är det här då. Ja jag hade öppnat någon annans bildörr. Inte min. Ingen såg mig. Hoppas jag. 

Har precis bakat något gott som jag och en vän ska fika imorgon. Jag kanske inte kan prata så mycket. Men hon tycker om att prata så det fixar sig ;)

Ann-Louise

måndag 25 februari 2013

Då ler jag i sommarregnet


När allt är torrt och dammigt efter många dagars hetta. En förnimmelse av fint sommarregn. Så lätt att det knappast känns på huden när man vänder ansiktet upp mot himlen. Den doften. Eller att stå med ryggen mot trädstammen medan regnet faller men där under grenarna får man skydd. Ni vet, precis när regnet slutat falla och det ännu fortsätter droppa från träd, buskar och blommor. Små hönor som står i det fina sommarregnet och låter dunen bli rena. Om de kunde le är jag säker på att de skulle göra det. Le och njuta av ett fint sommarregn. Precis som jag. 




Då känns livet grönt. Grönt och lyckligt.