Lite juldukning och favorittidningen

Jag gröpte ur äpplet, knöt ett snöre runt och satte dit värmeljuset. Den nystrukna vita duken hämtades från dörren där den hängde. Tänkte fundera lite på hur att duka på julafton. Spred ut de fina röda pärlorna. De som känns tunga i handen när man håller i dem. Såg framför mig hur fint det kommer att bli med flera ljusäpplen och många röda pärlor. Ställde dit tallriken med den gamla Rörstrand assietten på. 

Det gick inte. Det vita blev grått på den vita duken. Hämtade den röda duken och då blev genast det vita vitt och inte längre grått. De röda pärlorna får användas någon annan gång. Fann inga mönstrade servetter jag tycker om. Tog mina små filthjärtan och knöt snöret runt de vita servetterna.Vår dotter som är elva år och delaktig i planeringen säger att det blir fint. Japp det blir ljusäpplen, filthjärtan och de gamla assietterna från Rörstrand.  

Nästa år tänker jag inte bli sjuk hela veckan före julafton. Inte heller tänker jag en del annat. Men något jag verkligen tänker göra under julen är att läsa mina favorittidningar. Jag blir alldeles lycklig av RETRO som tyvärr utkommer alltför sällan. Jag ska läsa mig alldeles varmt lycklig. Vad sägs om "Teak & turkos på fyra trappor" eller "38 heta koppar". 

 Jag önskar er en fin och fröjdefull jul!

♥♥♥ God Jul! ♥♥♥

Det sägs att ett gott skratt förlänger livet

Jag minns en gång en vanlig kväll när jag skrattade så mycket att jag föll ur soffan. Eller mer som gled ur och ner på golvet. En fjortonåring gick upp för trappan i samma stund, tittade in i vardagsrummet mellan varje trappsteg och frågade lite så där, ja lite humorlöst egentligen, om jag var full? Va? sa jag...

Eller som den gången sambon sa något ytterst tokigt och min syster ringde precis mitt i skrattanfallet där jag satt med min stora gravidmage hoppande. Jag kunde inte prata med henne och mascaran rann ner på min tjocka magen och gjorde svarta märken på den vita tröjan. Jag la på luren och ringde tillbaka senare. 

Och som den gången för några år sedan jag och en vän bestämt oss för att läsa matte och vi skrattade så att hon fick gå ut. Vi kunde inte sluta och egentligen var det säkert åt inget roligt alls. Läraren tittade lite konstigt på mig medan jag satt där med tårar som rann, röd i ansiktet av skratt och såg min vän genom det lilla runda fönstret i dörren. Hur hon fortsatte skratta själv där ute i korridoren. Jag gick ut från klassrummet jag också. 

Jag kommer att bli minst 250 år gammal. Men jag tror inte att jag blir ensam kvar för flera av er blir säkert minst lika gammal. Vi kan hålla varandra sällskap! 

Tomtens renar kanske behöver mer arbete under året

När man sitter vid vårt köksbord kan man se ut över ängen och skogen. Nu på vintern är det också väldigt vackert och spår syns av olika djur som vandrat. Vi drack te och åt smörgåsar. En helikopter flög lågt och det lät rejält. Jag sa att vilken tur att inte hundarna är rädda men att de nog blivit van med helikoptrar, för varje vår och försommar flyger den nästintill dagligen för att driva in alla de renar som stannat kvar vid renflytten. Och då flyger den riktigt lågt över trädtopparna och ängen. 

Det är fint att se renarna på ängen ändå, sa jag. Tills jag snabbt kom på hur fruktansvärt less vi blir på att ha en hel renflock springande runt huset och skita gräsmattan full och äta upp jordgubbsplantorna. Och när det första man ser när man tittar ut genom fönstret är en ren som smiter iväg runt husknuten. Då spelar det ingen roll hur fina de faktiskt är eller att de hjälper tomten dra släden. En dag per år. Borde de inte få jobba lite mer. 

Maj 2011 och en vanlig syn från köksfönstret och alla andra fönster...

Ha en bra dag!

Planeringen föll men det ordnar sig ändå

Jag hade en verkligt bra planering som såg ut att hålla. Men då kom annat som inte gick styra över och den verkligt bra planeringen föll. Jag är glad över att jag tog tag i saker och ting förra helgen. Mindre att fixa de få dagar som är kvar till jul. För än hur det är, är det ju vissa saker som måste göras. 

Jag har tillbringat några dagar här på sängen i rosenrummet. Större delen av dagarna har jag delat plats och filtar med två hundar, tittat på "Jakten på det perfekta livet" på svtplay och sovit. Mitt i det hängiga och opigga ringer Annelie. Precis det jag behövde. Hon har den förmågan, att ringa när det behövs. Vi pratade en ganska lång stund och vips kändes det bättre. Tack Annelie min vän. Jag vet att du troligast läser detta men att du inte kommer att skriva någon kommentar ;)

Ser ni julklappen till mig själv från mig själv? Citattavlan har kommit. Den står på mina drömmars skänk i vardagsrummet. Och ursäkta mig men jag måste bara få säga att - Åhh vad jag längtar till det nya året för det kommer att bli ett mycket bra år och massor med vit färg till väggarna i vardagsrummet! 

På jul blir mina drömmars skänk även godisskänk. Varför jag kallar den mina drömmars skänk? Jo, det är en skänk i teak från 50-talet och jag trodde aldrig att jag skulle hitta en och hinna köpa den före någon annan. Men jag hann minsann. 

Ann-Louise

När man blir så arg att man tappar känseln i armarna

Det är inte ofta jag blir riktigt arg. Ni vet så arg att det känns som att skallen ska sprängas, det susar i öronen och det flimrar för ögonen. Ungefär så. Nej, gudskelov är det sällan. Men det har hänt. 

Sist det hände, som jag minns, var förra hösten. Över ett år senare och jag kommer ihåg det som att det var igår. Det var helg och jag jobbade. Sambon hade den dagen fått kraftig magsjuka. När jag kom hem var köket ett bombnedslag med disk över hela bänken och ren disk i diskmaskinen. På övervåningen i sitt rum satt 18-åringen som vanligt vid datorn, bortkopplad från omvärlden och utan tanke på någon annan än sig själv. Än fast han visste att det fanns någon som var riktigt magsjuk och två småsyskon på nedervåningen. 

Jag blev arg över att han inte kunde tänka på någon annan än sig själv som att fråga den sjuke om han ville ha något eller hjälpa sina småsyskon med mat eller annat. Bara kolla hur det är och kanske mot förmodan prata lite med dem. Plocka ur diskmaskinen och röja bort från en proppfull bänk. Nej det skulle jag göra när jag kom hem från jobbet. 

Det var då. Då som jag blev så arg att skallen sprängdes, det susade i öronen och flimrade för ögonen. Det var då stora kretsloppet la ner och lilla kretsloppet fick ensam försörja de viktigaste organen. Som det kändes. För jag tappade känseln i armarna. Det händer när jag blir helt vansinnigt arg. Jag tänker att det är kroppens sätt att hålla mig vid liv då. Se till att hjärna, hjärta och lungor syresätts. Resten av kroppen får klara sig bäst den kan. 

Jag säger bara - det är tur att det är sällan det händer.

Burken med solen

Har sökt fönsterlampor till köket och har hittat massor av fina men ack så dyra. Hittade denna på ellos för ett mer överenskommet pris. Men jag söker vidare och klurar lite till. Jag söker en vit, enkel lättavtorkad lampa för billig (are) peng. 

Men är det inte underbart?! Sol på burk! Jag skrev ett inlägg en gång om att jag önskade få stoppa ner lite sol och fina minnen i en burk för att kunna plocka fram. Och var finner jag, nästan, svaret på det, jo hos coolstuff. Det är solceller och batteri som skapar solen däri för 259 kr. Skulle kunna tänka mig att ge bort en burk i present med några fina skrivna rader i ett kort. 

Nu mot sängen. Har inte mått bra idag. Dags att låta kroppen vila.

God natt & godmorgon till er!

Hälsan och tuppvrålet

Ibland funderar jag på vad vi utsätter oss för egentligen. Oss och våra kroppar. Väldigt mycket är svårt att styra över eller undvika. Jag vare sig röker eller snusar och lever nog i stort sett ett normalt hälsosamt liv men tyvärr utan tillräckligt med motion. 

Tyvärr har jag ofta huvudvärk och många gånger av migrän-typ. Jag har verkligen rannsakat mig själv och försökt hitta orsak till huvudvärken. Och jag vet till stor del var/vad problemet är. Jag har funderat kring de vanliga frågorna som t.ex hemsituation, sömnvanor, stress och arbetsmiljön.  Försöker att ha en bra planering kring det som ska göras och verkligen försöka hålla den. Men ändå prioritera och vila från en del. Underlätta för en själv helt enkelt. 

Jag längtar efter några dagars ledighet. Det behövs. Samtidigt som det är ett väldigt vackert vinterlandskap där ute väntar jag på våren. Alla årstider har sin tjusning tycker jag men efter den långa vintern brukar jag vara måttligt nöjd. Jag vill ha vår och försommar då energin kommer tillbaka till mig och hönorna kan gå ut igen. När hönshuset är rengjort från golv till tak med nytt doftande spån ja då är det vååååår!

Ni får se en liten snutt från hönshuset. När jag filmade detta var klockan 18:00 på kvällen och tupparna tyckte att jag störde. De hade satt sig på pinnarna för natten och några hönor låg i redena. 

Sänk ljudet nu. Det kommer att skära genom märg och ben. Eller gjorde för er som såg filmen först och läste sedan ;))


Ann-Louise