När man blir så arg att man tappar känseln i armarna

Det är inte ofta jag blir riktigt arg. Ni vet så arg att det känns som att skallen ska sprängas, det susar i öronen och det flimrar för ögonen. Ungefär så. Nej, gudskelov är det sällan. Men det har hänt. 

Sist det hände, som jag minns, var förra hösten. Över ett år senare och jag kommer ihåg det som att det var igår. Det var helg och jag jobbade. Sambon hade den dagen fått kraftig magsjuka. När jag kom hem var köket ett bombnedslag med disk över hela bänken och ren disk i diskmaskinen. På övervåningen i sitt rum satt 18-åringen som vanligt vid datorn, bortkopplad från omvärlden och utan tanke på någon annan än sig själv. Än fast han visste att det fanns någon som var riktigt magsjuk och två småsyskon på nedervåningen. 

Jag blev arg över att han inte kunde tänka på någon annan än sig själv som att fråga den sjuke om han ville ha något eller hjälpa sina småsyskon med mat eller annat. Bara kolla hur det är och kanske mot förmodan prata lite med dem. Plocka ur diskmaskinen och röja bort från en proppfull bänk. Nej det skulle jag göra när jag kom hem från jobbet. 

Det var då. Då som jag blev så arg att skallen sprängdes, det susade i öronen och flimrade för ögonen. Det var då stora kretsloppet la ner och lilla kretsloppet fick ensam försörja de viktigaste organen. Som det kändes. För jag tappade känseln i armarna. Det händer när jag blir helt vansinnigt arg. Jag tänker att det är kroppens sätt att hålla mig vid liv då. Se till att hjärna, hjärta och lungor syresätts. Resten av kroppen får klara sig bäst den kan. 

Jag säger bara - det är tur att det är sällan det händer.

Burken med solen

Har sökt fönsterlampor till köket och har hittat massor av fina men ack så dyra. Hittade denna på ellos för ett mer överenskommet pris. Men jag söker vidare och klurar lite till. Jag söker en vit, enkel lättavtorkad lampa för billig (are) peng. 

Men är det inte underbart?! Sol på burk! Jag skrev ett inlägg en gång om att jag önskade få stoppa ner lite sol och fina minnen i en burk för att kunna plocka fram. Och var finner jag, nästan, svaret på det, jo hos coolstuff. Det är solceller och batteri som skapar solen däri för 259 kr. Skulle kunna tänka mig att ge bort en burk i present med några fina skrivna rader i ett kort. 

Nu mot sängen. Har inte mått bra idag. Dags att låta kroppen vila.

God natt & godmorgon till er!

Hälsan och tuppvrålet

Ibland funderar jag på vad vi utsätter oss för egentligen. Oss och våra kroppar. Väldigt mycket är svårt att styra över eller undvika. Jag vare sig röker eller snusar och lever nog i stort sett ett normalt hälsosamt liv men tyvärr utan tillräckligt med motion. 

Tyvärr har jag ofta huvudvärk och många gånger av migrän-typ. Jag har verkligen rannsakat mig själv och försökt hitta orsak till huvudvärken. Och jag vet till stor del var/vad problemet är. Jag har funderat kring de vanliga frågorna som t.ex hemsituation, sömnvanor, stress och arbetsmiljön.  Försöker att ha en bra planering kring det som ska göras och verkligen försöka hålla den. Men ändå prioritera och vila från en del. Underlätta för en själv helt enkelt. 

Jag längtar efter några dagars ledighet. Det behövs. Samtidigt som det är ett väldigt vackert vinterlandskap där ute väntar jag på våren. Alla årstider har sin tjusning tycker jag men efter den långa vintern brukar jag vara måttligt nöjd. Jag vill ha vår och försommar då energin kommer tillbaka till mig och hönorna kan gå ut igen. När hönshuset är rengjort från golv till tak med nytt doftande spån ja då är det vååååår!

Ni får se en liten snutt från hönshuset. När jag filmade detta var klockan 18:00 på kvällen och tupparna tyckte att jag störde. De hade satt sig på pinnarna för natten och några hönor låg i redena. 

Sänk ljudet nu. Det kommer att skära genom märg och ben. Eller gjorde för er som såg filmen först och läste sedan ;))


Ann-Louise

Inget "panik-strykande" denna jul

Konstigt är det att här där jag stod bland röran av lådor, påsar, dammsugare, revbensspjäll i ugnen, halvt hysterisk hund, för varmt och fyra barn som skulle bjudas på våfflor, kom på att himlarns vad det går bra i år, jag har verkligen lyckats undvika stressen. Men kameran har jag tydligen totalt glömt bort att den finns. För inga julförberedelsekort finns tagna.

Eller inte, tänkte jag i nästa sekund. Vi har ju inte gjort pepparkakshusen. Förra året var de klara redan i november tror jag. Jag har ju inte ens bakat något. Det gjorde jag förra året. I början på december tror jag visst. När jag ändå stod där och tänkte lite kom jag på flera saker jag faktiskt gjorde förra året men inte i år. Visst har jag prioriterat bort men det var ju inte meningen att det skulle prioriteras bort det jag verkligen vill. 

Fann bildbevis på att husen var klara den 28/11 

Då kom jag på hur det ligger till. Det har gått ganska bra med julklapparna trots allt, duken till julbordet är redo, glasen som sällan används skiner, "julaftonskläderna" är redo och går faktiskt att hitta i garderoben. Flera av de små detaljerna som brukar "glömmas" har jag gjort i tid. Denna julafton behöver jag inte stå och "panik-stryka" julduken eller diska glasen som jag "hoppsan" glömt att vi ska använda. 

Förra året. 

Nu ska vardagsrummet få sig en omgång och bli lite mer juligt. Det är dags för fler tomtar att komma fram, tycker barnen. Det går bra det här trots allt. Nu kör vi!

Ann-Louise

Att bli glad av någon annans hem

Jag läser och kikar in på många olika bloggar. En del människor har ett hem som framkallar både "ha-önskan" och ett sting av lycka. Om lycka kan kännas som ett sting. Jo det tror jag nog. Jag menar hem i bloggvärlden. Även i en del tidningar. Där surfar jag runt och njuter. Läser vad de skrivit och ser fina bilder av deras hem. Ibland är det svårt att sätta fingret på vad precis det är. Men i det stora hela handlar det om second hand, retro, vitt, färg, värme och glädje i deras inredning. Kika in här. En riktig lycko-blogg som länge gjort mig glad!

Löklådan jag målade vit. Satte upp på väggen och genast tog ner...

Tror det handlar om liv. Det är livfulla varma hem. De har en tanke och känsla med sitt hem som känns tydligt och som tilltalar mig extra. De får mig att känna inspiration till att fortsätta mina egna projekt. Så att jag också kan känna sting av lycka över mitt eget hem. Lite mer glädje, lite mer lycka över att det kanske en dag nästan är som jag vill ha det. Jag skriver nästan, för helt som jag önskar det blir det aldrig. Men det är väl det som är tjusningen med det hela. Att planera, fundera och drömma lite om hur man skulle vilja ha det hemma. 

Tapeten i vårt sovrum. Är fortfarande verkligt glad över den.  Lika glad som  över lilla byrån i teak.

Men utan att behöva tänka efter kan jag säga att bloggvärlden verkligen är full av inspiration och glädje inom de flesta områden och intressen man kan ha. Som jag skrivit förr - Det finns något för alla och envar när och om man önskar. Fy vad jag har missat mycket bara för att jag inte började blogga tidigare ;)

Ann-Louise

Några ögonblick från min mobil

Som t.ex en höstdag när jag satt och väntade på min sambo i en fåtölj på jobbet med väskan fylld av fyra vackra glödlampor.

Och en bild från balkongen på jobbet. En underbar lördagsmorgon någon gång i November. 

Lunchen hos Eva-Maria. Den godaste fisksoppan som värmde min mage hela dagen.

Den roligaste fredagskvällen med mina arbetskamrater och rosa bubblor i glaset. 

En vanlig kväll men ändå inte. Luciakvällen den 13/12 2012. Min utsikt från spisen där jag sitter på en stol med en bra tidning i min händer. Knäck kokande på spisen, kritor och papper på bordet, en hundsäng under bordet och mitt Hemnes-skåp från IKEA med stora bokstäver i betong ovanpå. 

Knäcken kokade i tre timmar och massor blev det. Imorgon ska familjen få smaka. Jag håller mig undan knäckätandet. Vill behålla min svaga tand hel över julen.

Ann-Louise

Om att "Feng shuia" tänderna

Jag brukar försöka tänka att det är lika bra att få saker och ting bortgjorda. Då menar jag sådant som man av någon anledning känner olust eller stress över, att man vet att man måste men skjuter upp det framför sig. Men det finns en sak som jag inte tar itu med. Och det är gå till tandläkaren. Jag behöver verkligen det och har en tand som måste opereras bort, den går inte laga igen. Tanden är väldigt skör och det har lossnat bitar. Nog är det väl ändå ganska dumt att skjuta upp en sån sak. Om jag väntar blir problemet ännu värre och till sist blir det akut. Säkert på en mycket olämplig tidpunkt också. Idag bestämde jag mig för att nästa år ska jag ta itu med det. Jag vill inte ha ett problem hängande över mig.  För jag vet ju att det är bara en kort tidsfråga innan det blir ett stort smärtsamt problem. Men var hittar jag modet som behövs?

Det känns som att jag förbrukar för mycket goda energier genom att utsätta mig för att ha något trasigt som jag inte åtgärdar. Ungefär som Feng Shui men för kroppen. Min kropp är mitt hus. Borde nog "Feng shuia" mina tänder. 

Gammal bild. Jippiii bildöverföringen fungerar nu!