Glädjeyror är fint att få

Helt plötsligt kom något slags glädjefnatt över mig. Mer som att jag hade lust att hoppa, fäkta med armarna och springa runt tills jag nästan stupar. Ja, som att löpa amok under mer ordnade former. Vad som utlöste det hela har jag inte en aning om. Kanske för att det är fredag, för att min handled är bättre eller beror det mitt nya kuddfodral från "Zelected by Houze". Kan vara alltihopa. 

Mitt i denna glädjeyra såg jag för min inre syn mig själv rusa runt i huset och röja bland allt, slänga ner i säckar med ett leende och glatt köra till tippen. Jag tolkar det som att det nu är dags för ännu ett stort sortera-kasta-röj ryck. Det skänker ett lugn och frid i sinnet att få bort saker som skräpar och tar upp onödig plats. Jag kommer även att hinna andas i lugn och ro medan ljuset brinner i mitt lilla söta zinkhus från "Zelected by Houze". 

Det är en riktig energi-kick att hamna i glädjeyror. Mera såna vill jag ha. Bara att njuta så länge det varar. Jag drack coca cola. När sockerchocken lagt sig blir jag den gamla vanliga igen. 

Trevlig fredagskväll och tack för besöket! ♥

Mitt må-bra kort ändå

Min handled är lindad av sjuksköterskan och att skriva gör ont. Därför kära ni blir det endast några korta rader. Jag visar er ett annat av mina må-bra kort som jag tycker mycket om. Har visat det för något år sedan också. Tycker inte om att där uppe i höger och vänster hörn syns bordskanten. Det stör bilden. Jag tuggar på honungsmelon och bestämmer mig för att visa det ändå. Det är ändå mitt må-bra kort. 

Ann-Louise

Tack och lov för Rosenrummet

Ibland känns det inget kul alls kan jag tala om. Jag har jobbat kväll, är trött och har gjort mig ordentligt illa i min högra handled. Den som jag redan hade ont i. Men det var en fis i rymden jämfört med hur det känns nu. Jag kryper ner i min säng med prickigt påslakan. Släcker lampan och tänker att det är nog bättre imorgon. Ett rosenrum som mitt är nästan magiskt och läker det mesta. Bara man kommer ihåg att önska det.

På återseende imorgon. 

Ann-Louise

Dagen & lunchen

Tisdag med sin trötta morgon. Trötta varma barn som inget hellre ville än att stanna kvar i sängen. Det var idag jag skulle till en vän för att bli bjuden på lunch. En lite småregnig dag men det märkte jag knappt för jag hade roligare saker att tänka på. Vid lunchbordet satt även den här lille krabaten. En av deras tre pojkar. Han ville inte vara med på bild men log där bakom ändå.  

Tända ljus i ett varmt kök med doften av god mat som puttrar på spisen. Tänk att få sätta sig vid ett dukat bord och bli bjuden på hemlagad mat. Det kan man kalla lyx. 

Det är alltid gott att äta hos henne som står där vid spisen, där bortom osten. Ja verkligen hade jag tur som var ledig precis idag. 

Hon hade bakat en ljuvligt god kladdkaka och idag fick jag lov att dricka ur koppen med fåglar och en ekorre på. Jag brukar alltid få koppen med ugglor för hon vet att jag tycker bäst om den. Men det gick inte idag men kaffet smakade lika bra ändå.

Kvällen har varit bra den också. Jag bestämde mig för att ta en varm filt och lägga mig på sängen. Där låg jag en stund och läste medan ljuset i min turkosa lykta fladdrade. Men mest tänkte jag. På dagen, på färgen jag köpt, på den fantastiskt verkliga fina kommentaren från "Vitsippan" och på allt som rör sig kring livet. Nu ska jag äta Finn crisp vid köksbordet med min sambo. Lite så bara. 

Vad vi åt till lunch? Hemlagad köttsoppa förstås. 

Ann-Louise

Som tre stycken gröna lime

Då kom den lediga måndagen efter helgen. Jag klev inte upp som en vacker dag om morgonen. Trött och trög i skallen, precis som vanligt när jag jobbat helg. Mina tankar om en bra pigg dag där jag skulle göra det jag väntat på att kunna göra, grusades stort. Nej inte bara grusades. Mer som stora stenbumlingar som föll tungt. Och nästan inget blev som jag tänkt. Vaniljbullarna blev inget av för jag glömde köpa jäst. Tre stycken gröna lime köpte jag däremot. Som jag inte ens hade tänkt köpa. Men bara för att de såg så där härligt friska och gröna ut fick de följa med hem. Det kändes som att precis tre gröna lime var rätt att köpa en dag som idag. 

Men sedan kom jag ihåg något glatt, något gott. Jag är ledig ännu en dag och den blir bättre. Jag ska till en vän som gör mig glad i hjärtat, sitta i hennes fina kök och äta lunch tillsammans med henne. Det blir en solig tisdag och jag behöver inte köpa flera lime. 

Och vet ni vad, den lever ännu min lilla "Plättar i luften". Jag har lyckats hålla den vid liv. Ja det blir nog bra det här också. 

Ann-Louise

Mitt fel förstås

Ibland blir jag så trött på hundarna. Ibland extra mycket. Som den gången i sovrummet, jag kommer in och tänder lyset och de tillsammans hjälpts åt att riva upp hela sängen. Igen. De river av hela överkastet och krafsar i våra täcken och kuddar och bäddar som de vill ha det. 

Han kanske ser oskyldig ut, han som låtsas sova. Men jag kan lova er att det är han absolut inte. 

Ja han jobbar på bra. Här är han i full färd med att snart ha rivit lös hela överkastet. Det är väl mitt fel det här. Jag har väl curlat dom. Curling-matte. Finns det?

Jag är enormt trött på detta! Jamen stäng dem ute från sovrummet säger väl ni. Det är inte så lätt säger jag då. 

På återseende på måndag. Jag befinner mig i jobb-dimman. Vi ses när jag hittat ut därifrån. Ha en bra helg alla! 

Ann-Louise

Små granar & stora bullar

Det händer ibland att jag blir själv hemma på morgonen. Då dricker jag mitt te och bläddrar i tidningar. Jag äter mina Finn crisp och lyssnar på radio. Hundarna ligger mätta och belåtna på sängen. Jag som hade svårt att finna min plats i det att vara själv hemma när även den minste började förskoleklass. Jag var inte van att ha timmar och huset för mig själv. Nu är de dagarna mina stunder och jag njuter av dem. 

Det är viktigt att vila också när man är ledig och med huvudvärk gick det inget annat heller. Idag låg jag på sängen nästan två timmar med en varm filt och två varma hundar. Efter det var jag redo för en promenad, kasta gamla sommarblommor, städa hos hönorna, röja bort lite ris och småträd. Det är skönt att vara ute och jobba lite. Jag  tog med mig två små granar in. De står i glasburkar med vatten och jag har hängt små hjärtan av sten i den ene. 

Och visst har vi ätit bullar. Köpta men goda ändå. Men jag borde verkligen baka en rejäl laddning med bullar. Vaniljbullar. Det blir nästa vecka. 

Tack finaste ni som kommenterar. Ganska många av er har hängt med länge och skriver ändå ofta kommentarer. Ni fortsätter läsa och skriva kommentarer fast tiden går och det gör mig hjärteglad! Välkommen nya läsare, skriv gärna en kommentar ni också :)

Ann-Louise