Prata och anförtro sig

"Men mamma, ska du inte ha några kort med nån gång?"

"Nej det får jag se, kanske, kanske inte, när jag vill och om jag vill, jag får se", svarar jag. Jag tar det som det kommer med andra ord. Jag känner mig för lite som det är nu och egentligen tycker jag att kort gör inlägget mer lättläst och finare. Lite mer varierande. När våren kommer brukar lusten att fotografera vakna till ordentligt. Våren.. Min finaste tid. 

Igår kväll hade jag och min dotter ett långt samtal om allt möjligt viktigt. Mina ögon gick i kors av trötthet men samtidigt är det viktigt att ibland få prata färdigt. Fast aldrig pratar man väl färdigt eller. Det får även mig att tänka till och fundera mera. Ofta pratar vi om relationer och förhållningssätt till händelser. Hur att förhålla sig. Det är inte lätt alla gånger. Människor och relationer. Det är väl bland det mest komplicerade som finns. Jag brukar säga att det många gånger inte är lätt som vuxen heller. 

Jag är glad att jag inte behöver leva om min egen tonårstid. Vissa saker var helt klart ganska jobbiga och inget jag vill göra om. Men en hel del var faktiskt väldigt roligt och bra också. En salig blandning tycker jag, som resten av livet ungefär. 

Jag är så glad att vi kan prata med varandra jag och min dotter. Att hon fortsätter känna att hon kan anförtro sig till mig. Jag hade ingen mamma att vända mig till. Det tror jag hade varit bra att ha. 

Trevlig kväll! Snart blir det melodifestival! 

♥

Fokusera innerligt

Tänkte skriva lite kort bara om hur jag upplever det här med att vara sjukskriven. Vi upplever det olika och på många vis också lika. Min chef sa till mig att jag gärna kunde komma och hälsa på, fika, träffa mina arbetskamrater om jag kände att jag behövde lite socialt. Jag har inte varit dit en enda gång på de här tre månaderna men flera av dem har jag pratat med eller varit i kontakt med på annat sätt. Tydligen enligt statistik blir många människor deprimerade eller av annan orsak får svårare att återgå till sitt arbete när de varit sjukskrivna några månader. För många blir det ett stort bortfall i den sociala biten och det håller jag delvis med om för min egen del. Jag har inte ett stort socialt behov och jag har flera vänner jag kan träffa om jag vill. Vänner utanför jobbet. Plus att jag har min familj och en sambo som ser och förstår. Det är väl där den viktigaste biten är. Att man får stöd och förståelse hemma. Tyvärr är det många som inte har det eller vänner. 

Jag känner ibland frustration och även att jag blir smått arg över att jag inte kan göra vad jag vill. Jag vill kunna arbeta med min kropp, måla, tapetsera och krypa på marken med kameran och fota utan att det känns som att jag håller på att dö kort sagt. Det är också en målbild som jag har, att jag ska bli i betydligt bättre form, att nacken blir bättre och huvudvärken mycket lindrigare. Jag har så mycket roligt jag vill göra. Det som är mina intressen och som får mig att må bra. Naturligtvis ska jag börja arbeta igen. Men det jag fokuserar innerligt på är att kunna börja göra det jag tycker om och orka med allt mycket bättre. För övrigt går det praktisera på en massa annat också. Innerligt fokuserande. 

Just idag när jag har hemsk huvudvärk och nacken känns som att den brutits av kan jag väl inte påstå att motivationen ligger på topp. Har börjat träning hos sjukgymnasten och det tar på kan jag berätta. Tyngderna är lätta men tillräckligt tunga för mig. Den här morgonen när jag låg i sängen och det bultade både i huvud och nacke tänkte jag - "Men hur ska jag kunna träna om jag blir så här, det går ju inte.."

Nu känner jag mig lite bättre och visst ska jag fara till träningen på måndag. Det är nog någon övning som behöver justeras till. Att få möjligheten att börja träna med kunnig hjälp är jag så tacksam för och jag är hoppfull. Hade tänkt skriva om hur jag som bara förhalat och skjutit upp det här med träning alla år en dag bestämde mig. Som att en lampa tändes. Men det tar jag en annan dag. 

Fick några kommentarer på mitt förra inlägg! Roligt!!

Ha det bra till den som kanske kikar in här! (Även du R som tidigt imorgon läser när du dricker kaffe och lusläser blocket) 

♥

Förändring

På flera vis är jag inne i förändring och eftertanke. Det kommer perioder då det blir mera kännbart och uppenbart att det faktiskt är så. Kanske beror det på att det ges tid till det. Både frivilligt och ofrivilligt, om man kan uttrycka det så. Jag tror att det är bra att vända och vrida på invanda tankar och omvärdera ibland. Inte stagnera och bli fast. Jag är fortfarande sjukskriven, har precis påbörjat min träning hos sjukgymnasten och det tar på kan jag berätta. Jag har ett bestämt mål nu. En målbild som ska hjälpa mig framåt. Mer om det en annan gång. 

För några veckor sedan tog jag bort min bloggadress som jag hade skrivit ut på instagram. Jag har flyttat om lite här, ändrat och tagit bort. Funderade faktiskt även på att ta bort möjligheten för andra att kommentera. Fler och fler slutar att blogga, läsa hos andra och kommentera. Jag gör det knappt själv. Har under en längre tid funderat på att starta en ny blogg istället, eventuellt en helt anonym. Istället gjorde jag lite förändringar på denna och ser hur det känns.

Det känns bra. Jag skriver mest för mig själv. När och om jag vill. En lättnad, för visst har jag genom åren tänkt lite på statistik och kommentarer. Det tänket försöker jag lägga bort helt och hållet. Naturligtvis uppskattar jag läsare och kommentarer. Det är inte det jag menar, att jag struntar i det. Om inte bloggdöden ska bli definitiv här måste jag släppa alla tankar och bara låta det bli som det blir. 

Ha det bra, ni som kanske tittar in här och tack för påhälsningen!

♥

Ett ögonblicksbesök..

Ser ni älgen? Länge stod den vid skogskanten innan den med långa kliv gick in i skogen igen. Fotade genom köksfönstret. Var alldeles för kallt för att jag skulle ha lust att gå ut.

Hej på er förresten! 

God fortsättning på det nya året och hoppas allt är bra med er!

Jag gör bara ett litet kort besök här. Det är som det är med bloggandet numera. Det som blir det blir..

Hej då, vi "ses"! 

Sju ägg

Sju stycken ägg, det var vad jag plockade in från hönshuset nyss. Fast jag tror att ett ägg var från igår för då kunde jag inte störa en liten höna som låg och såg viktig ut. Jag tycker att de ska vila från värpandet under vintern, ta några månaders semester innan säsongen startar igen. Har släckt taklampan för att minska på ljustimmarna men vad hjälper det när värmelamporna lyser dygnet runt. Ja, så damerna har kommit igång med värpandet men jag hoppas de snart lugnar ner sig. Någon har börjat lägga mörkt bruna ägg, lite förvånad blir jag allt. Ljusbrun och beige brukar de vara. Kan det vara en unghöna som börjat tro. Här ligger de nytvättade på tork. 

Det har snöat i stort sett hela dagen och jag tycker att jag mest suttit i bilen och hämtat barn. Fast jag hade ju finbesök imorse en stund. Efter det hände liksom nästan inget mer. Nacken och huvudet sätter stopp för det mesta och bara korta planerade stunder orkar jag med utsvävningar. Men det blir nog bättre med tiden. 

Nu blir det popcorn och lite senare blir det IDOL-finalen. Spännande! Men till slutet ser jag inte. Då sitter jag nog i sängen och läser. 

Trevlig kväll och helg! 

Duk på bordet

En duk på bordet förändrar mycket. Inte bara en stor över hela bordet utan även små dukar. Har i vanliga fall aldrig duk på bordet men jag tycker att det är fint då andra har det. Blir hemtrevligt och prydligt av det, om det är prydligt runt omkring alltså. 

Jag har beställt tre meter tyg från ellos att sy en julig duk av, eller mer som en december-duk egentligen. Nu ska tyget tvättas för att krympa och sedan ska jag fålla den. 

Nu ska jag krypa i säng. Har en rätt jobbig förmiddag framför mig imorgon med ett möte på dotterns skola. Ibland funderar jag verkligen på hur hela skolsystemet är uppbyggt egentligen. Ibland är det verkligen inte riktigt klokt rent ut sagt. 

På återseende gott folk! 

Det blir en annan dag

Första ljuset tändes igår. Julefrid. Känns mjukt och fint. Frid hela året över hela jorden vore bättre. Hade tänkt skriva om köphysteri, konsumtionshets och att jag tycker bättre om att läsa mindre bloggar inte för professionella men välskrivna. Men det tar vi en annan dag. 

En fridfull måndag kan vi väl önska ändå, eller hur? 

Hej!

Här kommer ett litet blogginlägg. Det droppar in nån gång emellanåt. Vi har fått snö, haft kallt och nu är det plusgrader vilket jag inte tycker om. Det är lika bra att det är minus och snö istället för plusgrader och blåis. Jag är hemma från jobbet denna vecka och nästa då nacken ställer till det rätt mycket med huvudvärk, yrsel och annat tjafs. Det är inte mycket som händer här då av förklarliga skäl men lite adventspynt har kommit fram och jag hade turen att finna en gammal porslinstillbringare att ha granris i. Igår på förmiddagen hade jag besök och vi drack glögg och surrade i två timmar. Efter det var jag rätt slut på men jag gick ut med hundarna ändå. Försöker att varje dag gå en promenad trots huvudvärk. Det är skönt med frisk luft och kroppen slappnar av. 

Där inne i kupan sitter de två små gulliga figurerna jag fick av mitt glöggmorgons-besök igår. En liten söt gris och en minitomte. Ställde glasängeln bredvid. Sonen är lite nöjdare nu. Han har länge pratat om att det är dags att julpynta. Han tycker att vi även ska ta fram granen. Men jag tror att vi väntar lite till med det. 

Så ser porslinskannan ut. Köpte den på min favorit-secondhand. Har väntat några veckor på att finna en och då plötsligt en dag stod den där. Nu är jag rätt nöjd med pyntande. Bara lite kvar och närmare jul tar jag fram mina gamla tomtar. 

Ha det gott och en fin helg till er alla! 

Kliché må vara

Vädret precis just nu idag i skrivande stund är perfekt och helt underbart! Det är vindstilla, sol och 8 minus. Jag älskar det här vädret! Hela kroppen lever upp, hjärnan klarnar och jag ler för mig själv på promenaden med hundarna. Jag passar på att vara ute, som att försöka äta i mig ljuset och använda det till hela mig, in minst beståndsdel av mig. Såna här dagar känner jag livet. En kliché möjligen men ack så sann.  

Dagen började. Solen försökte tränga igenom vinterdimman. Till sist lättade den och fram kom blå himmel och sol. Jag är ledig idag. Hittills har min fredag varit perfekt. Frukost med sambon, fotografering och promenad ute. Jag slappnar av och kommer ihåg att släppa ner axlarna. Jag skriver ett inlägg på bloggen för att jag tycker om det och tänker att det kanske finns någon där ute som läser. Ser att det gör det. Tack! ♥

En fin och trevlig helg till er! 

Lite vinter

Idag körde plogbilen första gången. Vi har haft en lång höst utan snö men nu har det nog startat. Det har varit skönt med en lång snöfri höst. Jag har njutit. Nu när det ligger snö på backen är alla ljud dämpade och mjuka. Jag hörde korpen långt bort i gammelskogen när jag var på promenad med hundarna. Många tycker att korpens läte hörs olycksbådande. Inte alls för mig. Ler varje gång jag har turen att höra korpen och ler ännu mer om jag får se den samtidigt. Jag är enormt trött efter helgens arbete och det kommer ta tid att komma ifatt mig själv och livet, ja så kan jag nog beskriva det. Jag är inte i fas alls och till sist kan risken vara att jag nog aldrig kommer i fas heller. Högsta prioritering nu är alltså vila både för kropp och knopp. Inget ovanligt i det. 

Ta hand om er alla ni där på andra sidan skärmen!

♥ 

Sluta frysa

Oj vad mitt huvud känns proppfullt och samtidigt nästan tomt. Det har varit hektiska dagar. Imorgon är jag ledig och jag ska vila ordentligt. Kom på häromdagen att jag fryser för ofta. Inte för att det kom som en överraskning precis men jag kände helt enkelt att nu måste jag bli bättre på att klä på mig ordentligt när jag ska vara ute. Tycker att en varm jacka, mössa och vantar räcker men nej, tydligen inte. Det måste bli ett underställ av något slag. Ska kika på bra vinterskor att promenera i. Måste till en förändring. 

Fick en komplimang idag. Blev både glad och förvånad. Tror att vi över lag säger för lite positiva saker till varandra. Nu ska jag sätta mig i soffan med barnen, se tv och klappa på en kanin. Gott nog. 

Vi "ses"!

En stund i köket

Det regnar och är ruggigt ute. Hade tänkt hämta mera enris i skogen men det anfallet gick över då det kändes så kallt. Har tagit ner fårskinnen från garderoben på övervåningen, lagt några glaskulor i det gamla trätråget jag fått av Kia. La dit en ljusslinga som jag köpte häromdagen. Tills vidare får det stå på köksbordet. Där satt vi och drack kaffe med en köpt saffranskaka till. Snart är det dags att baka lussekatter. Hur snabbt går den här tiden egentligen. Jag känner stor lust att fixa och greja till det lite ombonat hemma nu. Fast ljusslingor och tända ljus hjälper till massor. Tyvärr används kameran i stort sett inget alls utan det blir mobilen som ligger framme hela tiden. Inte lika bra kort alls men jag har bestämt att om bloggen ska fortsätta att finnas till överhuvudtaget så ska det vara kravlöst. 

Tidigare i veckan fyllde jag år och det var en fin dag med nära och kära. Igår på fredag firade jag lite till med en vän som kom på besök. Hon har också nyss fyllt år så vi åt lunch tillsammans och firade lite till kan man säga. Idag är det lördag och det är lugnt och stilla hemma. Hade tänkt mig en loppistur men inte ens det tog jag mig för. Det blir kanske sen i veckan. Spanar hela tiden efter ett köksbord som känns mer rätt än det vi har nu. 

Nu ska jag faktiskt lägga mig på soffan och vila. Det behövs. 

Trevlig helg! 

♥

Hej på er! Länge sen sist..

Helt plötsligt har flera veckor gått. Vart kan jag inte riktigt säga mer än att det vanliga livet kan vara orsaken. Det är arbete, skola och förkylningar i en vanlig blandning. Plus allt det där andra som också ska hinnas med. Konstigt nog har det inte snöat ännu, bara lite igår. Det är skönt att snön dröjt. Vill ha kyliga soliga dagar mest. Inte grått och trist. Snön är nog mer välkommen ändå. De här fina dagarna som varit har känts som bomull. Bäddat in det vanliga vardagstråket lite och kommit med energi som så väl behövs. Jag äter vitaminer både i mat och pillerform. Försöker stärka kroppen för den är rätt slutkörd samtidigt som jag på nåt vis känner mig pigg. Mer stämmer nog att jag är pigg fast den piggheten räcker inte länge om dagarna. 

Det snurrar på som vanligt här. I det stora hela mår vi rätt bra, hundarna, hönorna, hamstern Polly och kaninen Charlie. Tyvärr har jag inga projekt startat upp ännu. Måste hushålla med energin och samla på mig lite till innan jag äntligen kan starta med väggarna på övervåningen. Annat har blivit gjort istället. Också det nödvändiga saker som känns bra att ha bortgjorda. Lite roliga saker som att utbilda mig funderar jag på. Har funderat länge men inte kommit till skott. Men jag måste säga ändå, att jag är närmare än förr. Det går åt rätt håll. 

Ha det bra och ta hand om er! Vi "ses"! 

Äsch vadå perfekt?

Nu känner jag lust att laga soppa. Koka en god smakfull soppa. Baka bröd också. På tv ser det lätt ut då bröd och soppa blir klar precis i tid och samtidigt. Det ser ljuvligt gott ut och helt perfekt. De är ju proffs förstås och det är inte första soppan de kokar. Min soppa och mitt bröd blir inte snyggt och perfekt. Men förhoppningsvis gott. Jag strävar inte efter det perfekta. Jag vill äta gott. Bli fri från denna hemska förkylning och sen äta gott. 

Nu ska jag leta recept! 

Spelar ingen roll med höst, känner jag ibland

Hösten är verkligen här med blåst, regn och fallande löv. Jag saknar de soliga dagarna. Den fina hösten som känns bra. Fast ändå, det har varit många fina dagar utan sol också. Det är nog blåsten och regnet som inte känns lika bra. Fast när jag känner efter är det nog den här förkylningen som förstör. Äsch då, det är nog inte så illa med höst ändå. Vill inte byta bort någon årstid. De har alla sin tjusning. Man får försöka tänka lite bättre om det som inte är riktigt lika bra. Det är som det bara. Plus att jag har en hel del annat trevligt att tänka på.

Jag köpte vit ljung och en prydnadskål till bron. Skulle väl egentligen haft något mer däri men jag struntade i det. Det får räcka. Sent i sommar satte jag några krassefrön i krukor. Det var en rosa sort vars namn jag glömt. Jag har hoppats att de skulle hinna börja blomma. Nu gör de det men rosa är det inte. Mer som ljusaprikos. 

Någon slags minimajs blev det. Tänker ta loss och öppna upp dom till helgen. Nästa vår ska jag så majs igen och hoppas på en bättre sommar. 

Nu ska jag lägga mig och vila. Är hemma från jobbet för den här förkylningen. Orkar inget utan vila är bästa medicinen. Det och tänka på roliga kommande projekt. 

Vi "ses"!

Tror jag spricker..

Jag blev bjuden på något gott idag. Efter jobbet hälsade jag på en kompis som är så duktig på att baka, allt hon bakar blir gott även fast hon själv nog ibland är lite för kritiskt. Först åt vi varsin vårrulle som jag köpte med mig och det var också väldigt gott. Där hos henne blev jag kvar i flera timmar. Känner mig proppmätt ännu, som att jag verkligen ätit för mycket av sånt jag kanske skulle ätit mindre av. En förkylning tror jag är på gång också. 

Men en bra dag har jag haft. Det gick bra på jobbet, flera trevliga timmar med kaffesurr efter det och sedan en stund ute i det fina vädret efter middagsmaten. Känner mig nöjd mitt i det här övermätta nästan illamående lite förkylda stadiet. Nu längtar jag efter många sömntimmar. 

Hur man har det

De där gamla stolarna från secondhand för 50 kr styck. Som jag tycker om dom. Sakta men säkert blir det mer som jag tycker om det, här hemma. Jag brukar fråga sambon vad han tycker. Vill han ha det på annat vis? Men nej, säger han. Gör som du känner. Jag tolkar det som att han inte misstycker i alla fall. Saker tar tid att ordna om och förändra när man inte säkert vet hur och vad man vill ha. Ofta styrs det av pengar. Ibland funderar jag på hur det hade sett ut här hemma om vi hade haft större ekonomisk möjlighet att köpa det vi vill. Helt annorlunda eller precis så här kanske. Nu och ganska länge tillbaka är det de här jag tycker om. En blandning av nytt och gammalt. Det jag har råd till och känner för. Lite pö om pö. Trästolarna ger en varm fin känsla i köket. 

Vädret idag har varit härligt, lite för blåsigt men härligt ändå. Jag körde direkt hem från jobbet och nästan det enda jag hade i tankarna var att vi skulle sitta ute i solen och dricka kaffe. Jag glömde att jag hade tänkt köpa en blomma till keramikvasen. Tog några blad från "Gullstaven" istället. 

Längtar tills imorgon då jag ska hälsa på en kompis efter jobbet. Det blir toppen!

Vi "ses"!

Hur känns det när du kommer hem

För mig är det viktigt hur det känns när jag kommer hem efter att ha varit på jobbet till exempel. Det är klart att är jag väldigt trött och slutkörd känns det nog mest som en stor lättnad att äntligen vara hemma. Då är det nog ganska lätt att bara se skohögen och irritera sig på den. Men jag menar som idag, jag var ändå rätt så pigg för jag hade haft en kortdag och huset var tyst då de andra var på sitt. Hundarna kom springande i vanlig ordning. Solen lyste precis då och köket såg välkomnande ut med den gamla trästolen jag gillar och det doftade såpa av blommorna jag ännu en gång tvingades bada i såpavatten för ohyrans skull. Det kändes fint när jag klev in genom ytterdörren. Fridfullt och stilla. Just då såg jag bara det fina som jag tycker om. Den känslan säger mycket. Det är viktigt hur det känns när man kommer hem. För mig är det så. 

Se min fina lampa jag köpte på secondhand i lördags!. Den är verkligen helt ljuvlig och i min favoritfärg. Nästan overkligt att den nu står här hos oss. 

En keramikvas köpte jag också. Imorgon tänker jag köpa en fin blomma att ställa i den. Då hinner jag se den några dagar innan jag börjar min arbetshelg. För då ser jag i princip bara sängen när jag är hemma. 

Tack för att ni kikar in! Hoppas ni har haft en bra dag! 

Skogsbräken och smörblomma

Den är verkligen så fin Skogsbräken. Påminner mig alltid om konfirmationsdagen då solen sken och jag hade skogsbräken och smörblommor i liten bukett som satt fast på den vita klänningen med en säkerhetsnål. Vi alla hade lika. Det var länge sedan i en liten fjällby där inte annat fanns att välja på. Men det behövdes inte heller. Skogsbräken och smörblomma var nog det vackraste vi kunnat ha. 

Efter middagsmaten gick jag ut, skulle stänga till om hönorna och ta en promenad med hundarna. Sen blev jag kvar där ute, själv med lite som jag skulle göra och mycket annat fint som finns att titta på. Som skogsbräken till exempel, det som fortfarande blommar, hur grön ängen blivit igen, getterna som bräker i olika ton och så bara andas. Stå rätt upp och ner och bara andas och fundera en stund, tills regnet kom. 

Ja det var väl allt ungefär. En fin solig dag, nybakad sockerkaka, altan, grillat till middag, popcorn, choklad och lille Charlie som skuttat runt för att avsluta med en lur under soffan. En lugn kväll och nu säger jag godnatt, nu tänker jag sitta i sängen och läsa. 

Det är verkligen gott att vara ledig. Trevlig helg till er! 

Som en drömtorsdag

Det var 2 plusgrader och tjock dimma när jag åkte till jobbet tidigt den här morgonen. Jag önskade att jag kunnat stanna till efter vägen, njutit en stund vid varje vacker plats och hunnit fotografera lite. Ni skulle sett vad vackert det var vid ån, vid kalhygget och ja, efter hela vägen. Sol genom dimma som långsamt lättar från marken för att hamna i trädtopparna och sedan lösas upp och försvinna. Enormt vackert och mitt i det hade det varit fint att stanna till. Bara för att vara en stund. 

Dagen blev solig och vacker som en perfekt höstdag ska vara. Hade en kortdag på jobbet och jag skyndade mig hem för att kunna sitta ute på altanen och njuta av värmen. Jag lutade mig bakåt i stolen, blundade och jag tror att jag somnade till där en liten stund. Jag hörde humlor brumma alldeles intill i blommorna, flugor surra förbi mina öron och hönorna prata där i hönsgården. Åhh, en sån dag det blev.

I kvällssolen har jag fotat stenarna i hönsgården och jordgubbarna som hänger över kanten strax mogna. Om det bara kunde få vara mera värme ett tag till. Det är ju så mycket omogna jordgubbar. 

Tre lediga dagar har jag nu. Helt otroligt bra!